Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Människor demonstrerar med skyltar och flaggor under en protest i Algeriets huvudstad Alger, med krav på president Abdelaziz Bouteflikas avgång.

Algerietkännare: Gäller att hoppa på tåget

President Abdelaziz Bouteflika fortsätter tappa stöd i Algeriet. Det egna partiet FLN backar öppet de massiva demonstrationerna – och nu har även arméchefen uttryckt sympati för folkets vilja.

Hundratusentals demonstranter har fyllt gatorna i Algeriet sedan den sjuklige presidenten Abdelaziz Bouteflika i februari meddelade sin avsikt att ställa upp i presidentvalet för femte gången. Ett besked som stod i skarp kontrast till en ändring som genomfördes i landets konstitution redan 2016, som sade att ingen skulle sitta längre än två mandatperioder.

- Då var Bouteflika inne på sin fjärde mandatperiod. Hela det upplägget stack verkligen i ögonen på folk, säger Inga Brandell, professor emerita i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som ägnat mycket av sin forskning åt Algeriet.

Haft makten sedan 1999

Bouteflika backade senare från beskedet om att ställa upp i valet, men sade i stället att valet skulle skjutas fram på obestämd tid – ett uttalande som på nytt väckte ilskan på gatorna i Algeriet. Gator som på senare veckor färgats gröna, röda och vita i allt högre utsträckning när demonstranternas böljande flaggor fortsatt att öka i antal.

Sedan dess har presidenten, som suttit vid makten sedan 1999, fått se hur det egna partiet FLN öppet börjat stödja proteströrelsen, samt hur militärens stabschef och landets vice försvarsminister, Ahmed Gaed Salah, successivt börja röra sig i samma riktning. Salah sade bland annat i veckan att protesterna har präglats av "ädla mål".

- Den är så omfattande denna folkresning. Så om de ska ha en chans att vara med fortsättningsvis så gäller det att hoppa på tåget, säger Inga Brandell.

Utlösande faktor

Brandell menar att presidentens besked om att ställa upp för en femte mandatperiod var en utlösande faktor, men poängterar att motstånd fanns redan 2014, då Abdelaziz Bouteflika valdes om för fjärde gången.

- Fram till den stroke han drabbades av 2013 var han fortsatt, även internationellt, en frontfigur i politiska sammanhang. Men många upplevde det nog som förnedrande att han fortsatte som president trots den sviktande hälsan.

- Men det finns flera orsaker till motståndet, bland annat förändringen i konstitutionen 2016 som provocerade.

Inga Brandell, som noterar att det är "uppseendeväckande" att de massiva protesterna sker utan någon förstörelse på gatorna, säger att det är svårt att sia om vad som sker härnäst. Saken kan ställas på sin spets när Bouteflikas nuvarande mandatperiod löper ut i slutet av april. Förutsatt att han inte redan har avgått då.

- Proteströrelsen har inte kunnat enas om ett gemensamt alternativ till vad som skulle kunna bli en lösning utan Bouteflika. Många sådana motförslag diskuteras just nu, men det är nog en bit kvar till fria val, säger hon.