Protester i Alger på onsdagen.
Protester i Alger på onsdagen.

Algeriskt val kommer hållas i juli

Algeriet kommer att gå till val om knappt tre månader – och den algeriska militärens ledare lovar att maktöverföringen i landet ska ske under transparenta former. På algeriska gator fortsätter protesterna.

ANNONS
|

På tisdagen svors Abdelkader Bensalah, talman i det algeriska parlamentets övre kammare, in som tillfällig president med uttalat syfte att få till stånd ett nationellt val. Nu har han utlyst ett nationellt val till den 4 juli.

På onsdagen tog militärens högste ledare, stabschefen och generalen Ahmad Gaïd Salah, strid för militärens roll vid övergångsperioden. Historiskt sett har den varit helt avgörande.

"Möter folkets krav"

"Armén kommer att möta folkets krav", meddelar Ahmad Gaïd Salah i ett uttalande från försvarsdepartementet, där han uttrycker stöd för Abdelkader Bensalah.

Han säger vidare att republikens lagar ska följas och att statliga institutioner ska stå orubbade – och utfärdar samtidigt en varning för "slagord som syftar till att föra landet mot ett konstitutionellt tomrum och förstöra statens institutioner".

ANNONS

"När denna nya fas tar sin början och marscherna fortsätter beklagar vi att det har börjat göras försök av vissa utländska krafter... för att destabilisera landet", säger Ahmad Gaïd Salah i uttalandet, utan att specificera.

Han beskriver den tidigare maktklicken som "gänget" – en benämning som fått fäste vid demonstrationerna.

Tusentals i Alger

Tusentals människor samlades för nya protester i huvudstaden Alger på onsdagen, med krav om mer långtgående reformer. Slagord riktades mot interimspresidenten Bensalah och för ett "fritt Algeriet".

Protesterna inleddes i mitten av februari, då den mångårige presidenten Abdelaziz Bouteflika meddelade sin kandidatur till det då planerade presidentvalet. Kandidaturen drogs tillbaka och valet sköts på framtiden, men protesterna mojnade inte och förra veckan meddelades att 82-årige Bouteflika avgår.

Demonstranterna vill dock att personer som ingått i Bouteflikas krets lämnas utanför den politiska process som nu ska ta vid.

TT-AFP-Reuters
Bakgrund: Protesterna i Algeriet

Den 10 februari tillkännagav Algeriets dåvarande president Abdelaziz Bouteflika, då 81 år gammal, att han tänkte kandidera till en femte mandatperiod, i strid med grundlagen.

Bouteflika tillträdde som president 1999, med militärt stöd. Sedan ett slaganfall 2013 har han dock bara synts till offentligt vid ett fåtal tillfällen, vilket satt stora frågetecken för hans hälsa. Oppositionella röster har gjort gällande att han snarare varit ett ansikte utåt för en bredare maktelit.

Den 22 februari utlystes en protestmarsch mot Bouteflikas kandidatur, i strid med ett demonstrationsförbud som varit i kraft sedan 2001. Presidentens stab utlovade snabbt politiska reformer, vilket närmast intensifierade protesterna. Bland annat avgick den kritiserade premiärministern Ahmed Ouyahia.

Den 11 mars meddelades att Abdelaziz Bouteflikas kandidatur dras tillbaka och att presidentvalet skjuts fram på obestämd tid. Beskedet om valet spädde dock på ilskan ytterligare och protesterna fortsatte, med större kraftsamlingar varje fredag.

Kraven har alltmer kommit att rikta sig mot hela den politiska eliten, kallad "le pouvoir", som demonstranterna menar präglas av korruption och svågerpolitik.

Den 2 april, 20 år efter att han valdes till president, kom beskedet att Abdelaziz Bouteflika avgår. I statlig tv visades bilder där den rullstolsburne 82-åringen lämnade över sitt avgångsbesked.

ANNONS