Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern har miljontals följare i sociala medier och är ett populärt selfie-motiv, här tillsammans med anhängare i Christchurch.
Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern har miljontals följare i sociala medier och är ett populärt selfie-motiv, här tillsammans med anhängare i Christchurch. Bild: Mark Baker/AP/TT

Ardern mot klar seger i "covid-val"

Hon hävdar seger mot coronaviruset, gör succé i sociala medier och leder rejält i opinionsmätningarna. Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern blir med största sannolikhet omvald – medan oppositionen fäktar vilt om fetma och förmögenhetsskatt.

De senaste månaderna har den socialdemokratiska premiärministerns popularitet bara ökat och miljontals människor följer hennes arbete genom sociala medier, där hon väcker lika stort intresse som många världskändisar. Jacinda Ardern har i en del sammanhang många gånger fler följare än andra etablerade partiledare tillsammans.

Hennes parti, Labour, väntas bli störst med 15-20 procentenheters marginal enligt de senaste opinionsmätningarna. Den stora frågan tycks bli om det kan bilda en helt egen majoritetsregering eller behöver något stödparti.

Virusklapp på egen axel

Enligt premiärministern själv är lördagens parlamentsval ett "covid-val". När coronaviruset kom till Nya Zeeland införde hon snabbt strikta karantänsregler och utlänningar stängs ute helt för att hålla smittan borta.

– Det fanns ingen manual för covid-19, men vi gick in tidigt och hårt och åtog oss en elimineringsstrategi, som inneburit att vi har ringat in nya fall när vi haft dem, stampat ned dem och öppnat upp vår ekonomi snabbare än andra, sade Jacinda Ardern vid ett kampanjframträdande i huvudstaden Wellington, enligt Reuters.

– Jag kommer alltid vidhålla att det har varit, och kommer fortsätta vara, det bästa sättet att gå till väga.

Strax över 1 500 personer har diagnostiserats med covid-19 i Nya Zeeland hittills och minst 25 smittade har avlidit – väldigt låga siffror jämfört med många andra länder.

Vardagen i landet är i stort som vanligt i dagsläget och vid sina framträdanden i det offentliga har partiledarna utan betänkligheter minglat bland väljare.

Udden mot miljöpartister

Oppositionsledaren Judith Collins – vars smeknamn "Crusher" (ungefär "Krossaren") etablerades när hon var Nya Zeelands polischef – håller hoppet uppe.

Den frispråkiga juristen tog över som ledare för Nationella partiet i juli. Hon ifrågasätter opinionsmätningarna och säger i en intervju med nyhetssajten Stuff att stödet för hennes parti egentligen är mycket större än de gör gällande.

Collins har framför allt riktat udden mot förmögenhetsskatt, trots att Labour sagt att en sådan inte kommer att införas. Labour kan dock behöva stöd från miljöpartiet Green för att bilda regering efter valet, och då menar Collins att det partiet kommer att kunna få igenom sin önskan om förmögenhetsskatt.

Högerledaren kallar miljöpartiets företrädare "oanställningsbara" människor – "varenda en av dem" – och sade i ett kampanjtal att nyzeeländare inte är så "patetiska" att de skulle vilja ha förmögenhetsskatt.

När en journalist frågade Judith Collins om hon i ett motsvarande förhandlingsläge skulle kunna vika sig för det libertarianska partiet Act viftade hon snabbt bort det:

– Jag är en mycket starkare person.

"Fetma är eget ansvar"

Collins har bara knappt hälften så stort stöd som Jacinda Ardern i mätningar av vem nyzeeländarna helst vill ha som premiärminister. Ardern beräknas ha omkring halva befolkningens stöd, en trend som hållit i sig sedan hennes agerande efter terrorattacken mot en moské i Christchurch 2019.

Oppositionsledarens popularitet ökade inte heller efter ett utspel i veckan där hon sade att fetma är en svaghet och att överviktiga personer endast har sig själva att skylla. Folk borde känna att de tar ansvar för sig själva, var Collins poäng.

– Att faktiskt ta kontroll över våra liv. Är vi så patetiska? Är vi får eller är vi människor? Jag tror att vi är människor, sade hon vid ett kampanjframträdande, enligt The New Zealand Herald .

Vissa partikamrater har gått emot Collins i detta, medan andra överviktiga kollegor gått ut och klandrat sig själva för sin vikt, i offentliga försök att stötta henne. Ungefär var tredje nyzeeländare över 15 år lider av fetma, enligt myndigheternas statistik .

Martin Mederyd Hårdh/TT

Judith Collins har försökt vända trenden för Nationella partiet under de månader hon lett det, men än har det inte skett något större lyft. Arkivbild.
Judith Collins har försökt vända trenden för Nationella partiet under de månader hon lett det, men än har det inte skett något större lyft. Arkivbild. Bild: Mark Baker/AP/TT

Parlamentsvalet hålls den 17 oktober, efter att ha skjutits fram en månad med anledning av virussituationen.

Nya Zeeland har ett blandat valsystem, ungefär som Tyskland, där väljarna lägger två röster. Den ena läggs i majoritetsval i enmansvalkretsar, där kandidaten med flest röster får en plats i parlamentet. Den andra läggs på parti i ett proportionellt val, där kandidater väljs från partiernas egna listor.

Parlamentet har en kammare och av dess 120 platser vigs 71 åt de vinnande kandidaterna i enmansvalkretsarna. Sju av dessa platser vigs åt ursprungsbefolkningen maorierna, vars platsantal avgörs av hur stor andel av befolkningen de utgör.

Mindre partier har i detta system lättare att komma in i parlamentet, då det räcker att vinna personvalet i en valkrets. För partier som inte vinner något personval finns det en spärr där de måste få minst fem procent av partirösterna.

Systemet främjar också samarbeten i koalitioner. Sedan det infördes 1996 har det inte hänt att ett parti kunnat bilda en helt egen majoritetsregering.

Mandatperioderna är tre år långa och sedan 1930-talet har regeringsmakten växlat mellan Nationella partiet och Labour.

Vid sidan av parlamentsvalet ska nyzeeländarna säga sitt i två folkomröstningar: en om legalisering av dödshjälp och en om legalisering av cannabis. Resultaten i dem tillkännages dock först den 30 oktober.

Källa: Reuters, Nationalencyklopedin

Nationella partiet (National, har i dag 54 mandat i parlamentet). Liberalkonservativt parti som också är Nya Zeelands äldsta. Satt senast vid makten 2008-2017. Leds sedan juli i år av Judith Collins.

Labour (46 mandat). Socialdemokratiskt parti som leder den nuvarande regeringen under partiledaren och premiärministern Jacinda Ardern. Regerar tillsammans med Nya Zeeland Först, med Gröna partiet som stödparti.

Nya Zeeland Först (NZ First, 9 mandat). Högerpopulistiskt och nationalistiskt regeringsparti, som har suttit i olika regeringar tillsammans med bägge maktpartierna. Grundades 1993 av Winston Peters, som fortfarande är partiledare.

Gröna partiet (Green, 8 mandat). Ett vänsterlutande miljöparti stöpt i samma form som många av dess systerpartier i världen, med delat ledarskap. Är stödparti till den Labourledda regeringen och leds av James Shaw och Marama Davidson.

Act (1 mandat). Libertarianskt parti som fick 0,5 procent av rösterna i förra valet, där dess ledare David Seymour dock vann ett mandat.

En ledamot är partilös och en stol står tom efter ett avhopp.