EU:s chefsförhandlare Michel Barnier var både optimistisk och pessimistisk när han träffade de 27 kvarstannande medlemsländernas EU-ministrar i Luxemburg.
Redan under tisdagskvällen behövs egentligen juridiskt hållbara skrivningar om det ska gå att få ihop en färdig uppgörelse till det EU-toppmöte som väntar i Bryssel på torsdag och fredag.
– Även om det blir allt svårare att nå en uppgörelse så är det fortfarande möjligt den här veckan. Det är dags att förvandla goda avsikter till lagtext, sade Barnier till journalistkåren på plats inför mötet.
"Inte uteslutet"
Samtalen fortsätter nu intensivt i Bryssel. EU-minister Hans Dahlgren känner av en försiktig optimism.
– Uppenbarligen har det blivit ett helt annat klimat i de här diskussionerna efter det samtal som ägde rum i Liverpool i torsdags i förra veckan mellan den brittiske premiärministern och hans irländske kollega, berättar Dahlgren för TT och Ekot efter mötet i Luxemburg.
– Nu är det så pass i alla fall att det inte är alls uteslutet att det kan bli en överenskommelse, kanske till och med under det närmaste dygnet, säger EU-ministern.
Stämningen överlag mellan Storbritannien och övriga EU har samtidigt förbättrats igen.
– Jag har själv talat med den brittiske brexitministern här på förmiddagen och det är ett lite annat tonläge nu. Jag hoppas verkligen att vi kan få ihop det här, säger Dahlgren.
Ont om tid
Rent tekniskt återstår ändå många problem att lösa, framför allt kring tullfrågorna på Nordirland och hur stort inflytande landsdelen själv ska ha över processen. Brittiske premiärministern Boris Johnson hade i måndags kväll ett långt samtal med företrädare för unionistpartiet DUP i London.
Tiden är samtidigt knapp. Mycket tyder på att ännu ett toppmöte behöver planeras in före månadsskiftet för att undvika ett avtalslöst utträde.
– Känslan är att det finns möjligheter till en överenskommelse. Om det inte går före toppmötet så ändå innan oktober månad är slut. Men det finns fortfarande en risk för att det blir en hård brexit, varnar Dahlgren.
– Vi kan inte överge våra principer som ju handlar om att bevara den inre marknadens integritet och stå upp för det tydliga önskemålet att undvika en hård gräns mellan Nordirland och Republiken Irland.
Vad säger London?
En nyckelfråga är hur det brittiska parlamentet kommer att ställa sig till en eventuell uppgörelse. Inom EU är intresset tämligen svagt till att gå med på någonting som sedan inte godkänns i London.
– Det gjorde vi ju förra gången. Då blev det en överenskommelse mellan den dåvarande brittiska regeringen och EU:s förhandlare. Sedan blev det nedröstat i parlamentet, inte bara en gång och två gånger, utan tre gånger, konstaterar Hans Dahlgren.
I London tycker sig dock den brittiska regeringens majoritetsledare i underhuset, Jacob Rees-Mogg, kunna se ett ökat stöd för en uppgörelse bland parlamentsledamöterna.
– Jag tror att det finns tillräckligt många röster nu som är för ett avtal. Det råder en speciell stämning i landet och politikerna måste vara lyhörda för den nationella känslan av att vilja gå vidare med det här, säger Rees-Mogg till radiokanalen LBC, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Wiktor Nummelin/TT
Storbritannien lade i början av oktober fram en ny brexitplan i form av ett brev på fyra sidor från premiärminister Boris Johnson, samt en sjusidig mer utförlig förklaring. Förslagen till exakt lagtext har inte offentliggjorts än.
Knäckfrågan i brexitförhandlingarna med EU handlar om gränsfrågan på Irland där unionen till varje pris vill undvika en "hård gräns". Planen erbjuder ett alternativ till en nödlösning (back stop) om gränsen och består av fem huvudelement:
Punkt ett slår fast att förslaget är inriktat på att hitta lösningar som är kompatibla med Långfredagsavtalet.
Punkt två rör den gamla rätten att röra sig fritt över gränserna på Irland och samarbetet mellan nord och syd. "Det har slagits fast i tidigare protokoll och bör behållas i det nya", skriver den brittiska regeringen.
Punkt tre handlar om att "potentiellt skapa en helirländsk regleringszon, för allt gods, inklusive livsmedel". "Den här zonen skulle eliminera alla tillsynskontroller för handel mellan Nordirland och Irland genom att se till att reglerna i Nordirland är desamma som för resten av EU", lyder texten.
Punkt fyra rör kravet på att Nordirlands regionala parlament får möjlighet att säga sitt om planen både innan den träder i kraft och sedan "vart fjärde år". "Om samtycke inte nås kommer planen att löpa ut", heter det i brevet.
Punkt fem är sedan att Nordirland helt och hållet kommer att vara en del av Storbritanniens tullområde, inte EU:s tullunion. "Det här är kompatibelt med bibehållandet av en öppen gräns i Nordirland", hävdas i brevet.
Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.
Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.
May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal.