Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Rök ur skorsten. Arkivfoto. Bild: Henrik Montgomery/TT
Rök ur skorsten. Arkivfoto. Bild: Henrik Montgomery/TT

Biljoner till frisk luft i Europas kolområden

Nollorna står på rad när EU-kommissionen varslar om kommande års miljardstöd för klimatet.
– Vi står med er, utlovas när en biljon svenska kronor ska satsas på de mest utsatta under kommande budgetperiod.

Totalt handlar det om drygt tio biljoner i kronor räknat – en etta följd av 13 nollor – som ska mobiliseras i den investeringsplan för ett hållbart Europa som nu presenterats i Strasbourg.

Pengarna är en kombination av offentliga och privata medel, där den gigantiska slutsumman ska nås genom att garantier från EU ska bidra till att locka fram investeringar från näringsliv och fonder.

Planen följer på den "gröna giv" som den nya EU-kommissionen lade fram redan i december, med målsättningen att skapa ett klimatneutralt EU till år 2050.

Biljonfond

Framför allt vill kommissionen skapa en "omställningsmekanism" för att kunna hjälpa till där det blir svårast och dyrast att ändra om till ett renare samhälle.

– Det här är ett budskap till kolgruvearbetarna i Asturias (i Spanien), Västra Makedonien (i Grekland) och Schlesien (i Polen), till dem som skördar torv på Irland och Östersjöområden som lever på skifferolja. Vi vet att ni står inför en brant stigning på vägen mot klimatneutralitet. Det här är ett löfte om att EU står med er, talar kommissionens klimatbas Frans Timmermans inför EU-parlamentets ledamöter.

Pengarna ska fås fram genom att cirka 100 miljarder kronor från EU:s nästa långtidsbudget ska förvandlas till det tiodubbla med hjälp av privata och nationella medel.

"Kan bli bra"

Svenska EU-parlamentsledamöter är mestadels försiktigt positiva till planerna – särskilt om fondmedlen hittar rätt när det gäller att skapa nya jobb och moderniseringar.

– Rätt använt kan det här bli mycket bra. Det kan bli en sådan katalysator som man lyckades med efter regementsnedläggningarna i Sverige, säger Fredrick Federley (C).

– Vi vill ju bidra till att vi når våra klimatambitioner, men det får inte handla om att man skickar notan till svenska skattebetalare för att man själva inte är beredda att göra det som krävs i omställningen, säger Tomas Tobé (M).

"Därför måste EU ställa motkrav på dessa länder. Ska de få pengar, måste de leva upp till Parisavtalet och bli klimatneutrala till 2050", skriver Alice Bah Kuhnke (MP) i ett uttalande.

Wiktor Nummelin/TT

EU-kommissionens förste exekutive viceordförande Frans Timmermans är ansvarig för EU:s kamp mot klimatförändringarna. Arkivfoto. Bild: Bernat Armangue/AP/TT
EU-kommissionens förste exekutive viceordförande Frans Timmermans är ansvarig för EU:s kamp mot klimatförändringarna. Arkivfoto. Bild: Bernat Armangue/AP/TT

EU-kommissionen föreslår en "rättvis omställningsmekanism" för att under de närmaste sju åren kanalisera drygt en biljon svenska kronor – 100 miljarder euro – till områden där det väntas bli tuffast att nå framtida klimatneutralitet.

Pengarna ska fås ihop med hjälp av EU-budgeten och lånegarantier som ska följas av nationella och privata investeringar. Pengarna ska kunna gå till att skapa nya arbetstillfällen, hjälpa till med omskolning och även direkt bidra till renare miljö och produktionsprocesser.

Fördelningen kommer att göras enligt flera principer, bland annat beroende på hur stora utsläppen är i området, hur stor del av arbetskraften som är verksam i utsläppshög industri eller gruvdrift och hur mycket kol, torv eller oljeskiffer som produceras. Även landets totala ekonomiska ställning kommer att spela in.

Källa: EU-kommissionen