Domaren Sergio Moro finner Lula, som han allmänt kallas, skyldig till att ha tagit emot en muta till ett värde av 3,7 miljoner real (närmare 10 miljoner svenska kronor) från byggföretaget OAS. Enligt åtalet bestod mutan i en lyxrenovering av en strandlägenhet som gavs till expresidenten i utbyte mot att han hjälpt företaget att vinna ett kontrakt med oljebolaget Petroleo Brasileiro, skriver Reuters.
Domen kommer att överklagas och Lula är fortsatt på fri fot fram tills att det avgjorts om den står sig, en process som väntas ta minst åtta månader.
"Rättsligt spel"
Nyligen meddelade Lula att han ämnar ställa upp i presidentvalet nästa år och enligt opinionsmätningarna ligger han bäst till av alla kandidater. Men hans planer på politisk comeback är nu alltså hotade.
- Frågan är hur lång tid den (överklagandeprocessen) kommer att ta. Det här är ett komplicerat rättsligt spel. Det ligger naturligtvis i Lulas och hans advokaters intresse att processen drar ut på tiden. Å andra sidan finns det starka krafter som vill att den ska gå snabbt, säger Torsten Wetterblad, Brasilienkännare vid Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet, till TT.
Fallet är en del i utredningen av den enorma korruptionshärva som rullats upp i landet under de senaste åren, och som lett till åtal och domar mot en rad politiker och företagsledare.
Lula har nekat till anklagelserna och han och hans anhängare anser att rättegången mot honom är en del i en politisk kampanj. I fjol avsattes hans efterträdare Dilma Rousseff i en riksrättsprocess, vilket ändade socialdemokratiska Arbetarpartiets över ett decennium långa styre.
- Domen mot Lula ökar den politiska temperaturen ytterligare i landet. Motsättningarna mellan höger- och vänsterkrafter kommer att bli ännu djupare, säger Torsten Wetterblad.
Presidenten misstänkt
Lula ledde Brasilien mellan åren 2003 och 2011, och gjorde sig känd för en rad sociala reformer under en tid då landets ekonomi växte rekordfort. När han lämnade presidentposten hade han över 80 procent stöd och trots rättsprocesserna mot honom har han fortsatt att vara populär.
Även den nuvarande presidenten, Michel Temer, som tog över efter att Dilma Rousseff avsattes, är anklagad för korruption. Hans öde kan avgöras redan i veckan, då en omröstning väntas i det brasilianska parlamentets deputeradekammare. Där ska man ta ställning till om presidenten ska åtalas eller inte.
- Det är ett djupt systemproblem som landet lider under. Hela den politiska klassen är djupt involverad i korruption. Den stora framtidsfrågan är hur man ska få fram politiker som inte sitter i knäet på de som har pengar i företagsvärlden, säger Torsten Wetterblad.
Flera stora byggföretag misstänks ha ingått i en kartell som gjorde hemliga utbetalningar till oljebolaget Petrobras direktörer i utbyte mot fördelaktiga kontrakt. Petrobras ägs till största del av den brasilianska staten.
Pengarna gick till att finansiera valkampanjer och muta politiker. En del av pengatvätten sköttes från en bensinstationskedja, något som gett utredningen av korruptionshärvan dess namn – Operação lava jato (Operation biltvätt).
Förutom den forna presidenten Dilma Rousseff, och hennes föregångare, Luiz Inácio Lula da Silva, har ett stort antal personer varit under utredning. Dilma Rousseff tvingades bort efter att ha ställts inför riksrätt, anklagad för att ha dolt budgetunderskott med hjälp av lån från statliga banker inför valet 2014.
I centrum för härvan står byggbolaget Odebrecht, en gång Latinamerikas mest framgångsrika byggföretag. Under nio år betalade företaget omkring 3,3 miljarder dollar, motsvarande cirka 32 miljarder kronor, i mutor.
