EU:s permanente rådsordförande Charles Michel visar dyster min efter det misslyckade budgettoppmötet i Bryssel.
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel visar dyster min efter det misslyckade budgettoppmötet i Bryssel. Bild: Virginia Mayo/AP/TT

Budgetfiasko i Bryssel

Inte oväntat – men ändå ett rejält fiasko. EU-länderna kan ännu inte enas om nästa långtidsbudget.

ANNONS

I mer än ett dygn hölls stormöten, småmöten, tvåpartsmöten och trepartsmöten inne i sammanträdeslokalerna vid Schuman-rondellen i Bryssel.

De olika falangerna i EU:s budgetkamp försökte få gehör för sina önskemål om en större eller mindre budget, avgiftsrabatter eller inte och satsningar på det moderna, men också traditionella i form av regional- och jordbruksstöd.

Men till sist var det inte längre någon idé att försöka.

– De senaste veckorna och senaste dagarna har vi arbetat väldigt hårt för att försöka nå en uppgörelse. Olyckligtvis har vi i dag upptäckt att det inte går att nå. Vi behöver mer tid, säger EU:s permanente rådsordförande Charles Michel på presskonferensen efteråt.

ANNONS

Kamp om storleken

Själva storleken på långtidsbudgeten, för åren 2021–2027, är en av de stora stötestenarna. Michel har i sitt kompromissförslag satt utgiftstaket på 1 095 miljarder euro. Det kan jämföras med taket på 1 083 miljarder euro för 2014-2020. I den siffran är de stöd som Storbritannien fått innan landet lämnade EU exkluderade.

För mycket, tycker länder som Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike.

För lite, anser bland andra Spanien, Polen, Italien och Ungern, som i vissa fall till och med talar om att budgeten borde ligga ändå upp mot 1 300 miljarder, som EU-parlamentet vill.

Vad som sker nu är oklart.

– Vi måste ha lite informella konsultationer de närmaste dagarna eller veckorna för att se vad som är det bästa sättet att arbeta på. Allt ligger fortfarande på bordet. Jag är övertygad om att om vi fortsätter med en respektfull dialog så är det möjligt att nå en uppgörelse, säger Charles Michel.

Redan försenat

Frankrikes president Emmanuel Macron konstaterar syrligt att EU-länderna inte behöver nyavhoppade Storbritannien för att visa att man kan vara oeniga. Tysklands förbundskansler Angela Merkel betonar i sin tur att det ännu inte är bråttom.

– Vi har gjort ett första försök, men det är fortfarande tidigt på året, säger Merkel efter mötet.

ANNONS

EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn vill ändå göra ett nytt försök så snart som möjligt. Den nya långtidsbudgeten skulle helst ha varit godkänd redan i höstas, för att allt ska hinnas klart till årsskiftet.

Frågan är om nästa budgettoppmöte kan hållas redan i mars eller april.

– Vi får inte vänta för länge. Förhoppningsvis kan det ske inom ett par veckor, säger Johannes Hahn.

TT: Räknar du med stora förändringar i budgeten?

– Det är för tidigt att säga. Vi har olika grupper – en som vill betala ingenting eller bara en procent och en som är väldigt generös. Så är det alltid, säger Hahn i Bryssel.

Peter Wallberg/TT

Wiktor Nummelin/TT

Ekonomiskt styrs EU via sjuåriga långtidsbudgetar som sätter upp ramarna kring hur mycket som varje år ska läggas på olika arbetsområden. Budgeten föreslås av EU-kommissionen men förhandlas sedan fram av medlemsländerna, varpå den i slutändan även måste godkännas av EU-parlamentet.

De största utgiftsposterna är regionalpolitiken och jordbruket som får vardera ungefär en tredjedel av EU-pengarna.

Hur mycket varje land ska betala in till budgeten avgöras bland annat av folkmängd och ekonomisk styrka. För närvarande är nio länder – Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Sverige, Österrike, Danmark, Irland och Finland – så kallade nettobetalare som betalar mer än vad de får tillbaka i olika former av stöd.

ANNONS