Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Amy Coney Barrett nomineras till Högsta domstolen.
Amy Coney Barrett nomineras till Högsta domstolen. Bild: Alex Brandon/AP/TT

Coney Barrett nomineras till Högsta domstolen

Den konservativa domaren Amy Coney Barrett nomineras av USA:s president Donald Trump till Högsta domstolen.
– Hon är en kvinna med ett enormt intellekt, glimrande referenser, och en osviklig lojalitet till konstitutionen, säger Donald Trump.

Under en presskonferens i Vita husets rosenträdgård offentliggjorde Donald Trump på lördagskvällen (svensk tid) det flera medier redan rapporterat, att domaren Amy Coney Barrett nomineras att ersätta den bortgångna Ruth Bader Ginsburg i Högsta domstolen.

– I dag är det min ära att nominera en av landets mest briljanta och begåvade juridiska hjärnor till den Högsta domstolen. Hon är en kvinna med ett enormt intellekt, glimrande referenser, och en osviklig lojalitet till konstitutionen, säger Donald Trump.

Amy Coney Barrett hyllade Ruth Bader Ginsburg i samband med tillkännagivandet, och tackade presidenten för nomineringen.

– Jag förstår att det här är ett betydelsefullt beslut för en president. Om senaten gör mig äran att bekräfta mig, svär jag att göra mina uppgifter så bra jag förmår. Jag älskar USA, och jag älskar den amerikanska konstitutionen, säger Amy Coney Barrett.

Coney Barrett är en djupt konservativ federal domare som anser att grundlagen från 1789 ska tolkas bokstavstroget. Det lär tillfredsställa de moralkonservativa väljare som är emot aborträtten och samkönade äktenskap och vars stöd Trump är beroende av.

Anti-abortgrupper och religiösa grupper har redan uttryckt sitt gillande och stöttar nomineringen. Men till söndagen planeras också en stor demonstration utanför Högsta domstolen emot hennes nominering, där initiativtagare är aborträttsgrupper, rapporterar Reuters.

Har bråttom

Det är bara åtta dagar sedan Bader Ginsburg avled och många, främst demokrater, anser att hon borde få begravas innan en ny domare utses. Men Trump och Republikanerna har bråttom. Det beror dels på att man är angelägen att säkra att den nio ledamöter tunga domstolen får en konservativ tyngd. Efter Ginsburgs frånfälle finns tre liberala och fem konservativa domare, men en av de sistnämnda röstar emellanåt med den liberala falangen.

Men presidentvalet den 3 november spelar också in. President Trump har antytt att han kanske inte kommer att acceptera valresultatet och, utan att lägga fram bevis, hävdat att den utbredda poströstning som äger rum kan innebära valfusk. Om resultatet blir riktigt jämnt i någon av de avgörande så kallade vågmästardelstaterna kan det leda till omräkningar och stämningar.

Så var fallet år 2000, då hela presidentvalet hängde på det jämna resultatet i Florida mellan republikanen George W Bush och demokraten Al Gore. En utdragen tvist gjorde att Bushs seger med 537 röster till slut avgjordes av Högsta domstolen.

Tvärt emot

Den snabba nomineringen går stick i stäv med den process som Trumps eget parti Republikanerna förordade för fyra år sedan. Då försökte Trumps demokratiske företrädare Barack Obama få igenom juristen Merrick Garland som efterträdare till HD-domaren Antonin Scalia som då avlidit. Men Republikanerna, med senatens majoritetsledare Mitch McConnell i spetsen, underströk att det var valår och hävdade att nästa HD-domare skulle utses av nästa president – och vägrade att ens fråga ut Garland.

Demokraternas ilska har knappast lagt sig. Men Republikanerna har fortfarande majoriteten i senaten, den kammare som frågar ut och godkänner federala domare. Det gör det sannolikt att Donald Trumps domarkandidat faktiskt godkänns före valet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Lucas Brischetto/TT

Coney Barrett blir den tredje domaren att nomineras av Donald Trump.
Coney Barrett blir den tredje domaren att nomineras av Donald Trump. Bild: Alex Brandon/AP/TT
Den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs minne hedras i kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC.
Den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs minne hedras i kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC. Bild: Erin Schaff/AP/TT
USA:s presidentpar Donald och Melania Trump vid HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs kista i Högsta domstolen i Washington DC.
USA:s presidentpar Donald och Melania Trump vid HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs kista i Högsta domstolen i Washington DC. Bild: J Scott Applewhite/AP/TT

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov