Dansk Folkepartis (DF) grundare Pia Kjærsgaard signerar sin biografi åt personal på McDonald's efter en valdebatt. Efter ett succéval 2015 ser DF ut att få halverat stöd i folketingsvalet den 5 juni.
Dansk Folkepartis (DF) grundare Pia Kjærsgaard signerar sin biografi åt personal på McDonald's efter en valdebatt. Efter ett succéval 2015 ser DF ut att få halverat stöd i folketingsvalet den 5 juni.

Dansk Folkeparti tappar till extrempartier

Kontroversiella Dansk Folkeparti har blivit rumsrent i Danmark. Klivet in i maktens kärna verkar dock kosta väljarstöd – till än mer extrema krafter.

ANNONS
|

De frustrerade danskarna som Dansk Folkepartis Pia Kjærsgaard talar om är de väljare som anser att det går för långsamt att driva igenom en ännu hårdare linje mot invandrare i Danmark.

- Om vi hade kunnat gå snabbare framåt hade vi gjort det, men det kan vi inte bara göra. Vi måste kompromissa, säger hon.

Den mest hårdförda linjen står det nybildade högerextrema partiet Stram Kurs för. Grundaren och partiledaren Rasmus Paludan har i en Youtube-film bränt Koranen inlindad i bacon och partiet vill deportera alla muslimer.

ANNONS

- Han gör saker som jag inte kan identifiera mig med över huvud taget. Det är obehagligt. Paludan har en fientlighet mot andra på ett sätt som vi i Danmark inte har upplevt tidigare, säger Kjærsgaard till TT:s utsände.

Halvvägs in i ett valmöte på McDonald's i Brøndby i utkanten av Köpenhamn räcker 40-årige Mikkel Stilling upp handen.

- Pia Kjærsgaard, hur ser du på ett framtida samarbete med Stram Kurs och Nye Borgerlige?

"Extremt obehaglig"

Högerpopulistiska Dansk Folkepartis (DF) förgrundsgestalt de senaste 24 åren skräder inte orden när hon beskriver Rasmus Paludan.

- Jag tycker att han är extremt obehaglig, om jag ska tala klarspråk, säger 72-åringen inför ett 60-tal åhörare.

ANNONS

De nya partierna Stram Kurs och Nye Borgerlige – som förespråkar en hårdare invandringspolitik än DF – balanserar på tröskeln till folketinget.

- Om Stram Kurs och Nye Borgerlige kommer in i folketinget kommer vi att få se ännu fler frustrerade danskar. Det går inte att komma in i folketinget och säga: "Nu gör vi om allt". Det går bara inte. Politik handlar om kompromiss. Du måste prata även med dem som inte tycker som du, säger den tidigare partiledaren.

När hon var med och bildade Dansk Folkeparti 1995 var DF nykomlingen som ingen ville ta i med tång. Det starkt invandringskritiska partiet kom att förändra den danska offentliga debatten i grunden och tog plats i Christiansborg 1998.

- Rumsrena, det blir ni aldrig, sade den socialdemokratiske statsministern Poul Nyrup Rasmussen när folketinget öppnades året efter.

ANNONS

Halverat stöd?

20 år senare har exempelvis Socialdemokraterna sagt "ja tak" till flera åtstramningar inom invandringspolitiken i linje med DF:s politik.

- Dansk Folkeparti har inte längre monopol på en åtstramad invandringspolitik. Det finns flera stora partier som driver samma politik. Det som var anmärkningsvärt förr är helt mainstream i dag, säger Kasper Møller Hansen, statsvetarprofessor vid Köpenhamns universitet.

I väljarnas ögon blev partiet rumsrent på allvar vid valet för fyra år sedan. Med sina 21,1 procent blev Dansk Folkeparti landets näst störst efter Socialdemokratiet (26,3) och Pia Kjærsgaard valdes som folketingets talman.

Att få sin politik omfamnad av partier som tidigare avskydde den verkar dock ha blivit en pyrrhusseger.

- Enligt opinionsmätningarna kommer deras stöd att halveras i folketingsvalet (den 5 juni), säger Møller Hansen.

Dansk Folkeparti har redan svarat för ett katastrofresultat. I EU-valet – där partiet 2014 fick en fjärdedel av rösterna – tappade DF tre av fyra mandat. Förutom att DF:s politik anammats av andra är en trolig orsak till det väntade tappet att väljare gått över till just Stram Kurs och Nye Borgerlige.

ANNONS

- Vi har några motspelare som har tagit över delar av vår politik och andra har plockat upp frustrationen hos danskarna, säger Kjærsgaard.

Inte sista valrörelsen

En annan förklaring är att allt faktiskt inte handlar om invandring och integration i Danmark. Mätningar visar att klimatet för första gången i historien är väljarnas viktigaste fråga. Även välfärdsteman som sjukvård och pensioner kommer före invandringsfrågan.

- Vi får inte de fina resultat vi fick sist, men vi kämpar på, säger Kjærsgaard under besöket på snabbmatsrestaurangen.

Platsen för valdebatten med Mattias Tesfaye, Socialdemokraternas talesperson för invandringsfrågor, är vald med omsorg. Under veckorna fram till folketingsvalet nästa onsdag har Kjærsgaard även varit gästbartender på en pub och serverat korv från pølsevagnar.

- Det är mycket typiskt Pia Kjærsgaard och Dansk Folkeparti. De anspelar på allt som är danskt och pølsevagnar är det mest danska vi har, säger Kasper Møller Hansen.

ANNONS

När debatten och frågestunden är över delar hon ut gratisexemplar av sin självbiografi. Kön ringlar sig lång och såväl väljare som McDonald's-personal vill ta selfies med henne och få boken signerad.

Trots att hon 2012 lämnade över partiledarskapet till Kristian Thulesen Dahl är Pia Kjærsgaard fortfarande Dansk Folkepartis mest kända politiker och ett draglok i valrörelsen.

- Det här är min 14:e valkampanj och jag förväntar mig inte att det är min sista. Så länge jag själv vill och väljarna gillar mig blir jag kvar.

Köpenhamn, TT:s utsände
Bakgrund: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid det senaste folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent, men tre av de fyra stolarna försvann i årets EU-val när stödet sjönk med närmare 16 procentenheter.

I nuläget är det även motvind i folketingsvalet. De senaste opinionsmätningarna visar på ett närmare ett halverat stöd i valet den 5 juni.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten.

Fakta: Folketingsvalet

Den 5 juni har Danmark val till folketinget. Det krävs två procent av rösterna för att ett parti ska ta sig in i parlamentet.

Till årets val ställer totalt 13 partier upp. Nio av dem är i dagsläget representerade i folketinget.

Nye Borgerlige, Stram Kurs och Klaus Riskjær Pedersen (ett parti som bär partiledarens namn) är nya partier i valet. Kristendemokraterne, som bildades 1970 men åkte ur folketinget 2005, ställer också upp.

Totalt ska 179 mandat fördelas, varav 4 är vikta till partier på Grönland och Färöarna (2 mandat var).

Danmark har liksom Sverige fyraåriga mandatperioder, men det är upp till statsministern att bestämma när valdagen ska infalla. Det ska ske minst tre veckor före valet och denna gång utlyste statsminister Lars Løkke Rasmussen datumet knappt en månad (den 7 maj) före valdagen.

Fakta: Opinionen i Danmark

Så här ser opinionen ut inför valet den 5 juni, enligt en mätning som gjordes 24–26 maj.

Socialdemokratiet: 26,4 procent/48 mandat (jämfört med 26,3 procent i valet 2015).

De Radikale: 8,8 procent/16 mandat (4,6 procent 2015).

De Konservative: 4,7 procent/9 mandat (3,4 procent 2015).

Nye Borgerlige: 1,7 procent/0 mandat (ställde inte upp 2015).

Socialistisk Folkeparti: 8,7 procent/16 mandat (4,2 procent 2015).

Liberal Alliance: 3,6 procent/7 mandat (7,5 procent 2015).

Kristendemokraterne: 1,1 procent/0 mandat (0,8 procent 2015).

Dansk Folkeparti: 11,2 procent/20 mandat (21,1 procent 2015).

Venstre: 18,1 procent/33 mandat (19,5 procent 2015).

Enhedslisten: 8,7 procent/16 mandat (7,8 procent 2015).

Alternativet: 3,4 procent/6 mandat (4,8 procent 2015).

Klaus Riskjær Pedersen: 0,9 procent/0 mandat (ställde inte upp 2015).

Stram Kurs: 2,4 procent/4 mandat (ställde inte upp 2015).

Övriga: 0,5 procent /0 mandat.

Röda blocket sammanlagt (inklusive Alternativet): 56,0 procent/102 mandat.

Blåa blocket (inklusive Stram Kurs): 43,7 procent/73 mandat.

Opinionsundersökningen är genomförd av Voxmeter på uppdrag av nyhetsbyrån Ritzau. Den bygger på intervjuer med ett representativt urval om 1005 personer som är 18 år eller äldre.

ANNONS