Demokraten Sylvia Garcia från Texas, en av representanthusets åklagare i riksrätten i senaten, gick noggrant igenom anklagelserna om att Trump ska ha missbrukat sin makt i samband med hans kontakter med Ukraina.
Då hade redan demokraten Jerry Nadler från New York inlett torsdagens riksrätt med att förklara vad målet med rättegången är:
– Riksrätten är inte en bestraffning för brott. Riksrätt existerar för att kunna bemöta hot mot det politiska systemet. Den rör endast politiska makthavare, och dess mål är inte att utdöma fängelsestraff eller böter, utan att frånta makt (från politiska makthavare).
Sort intresse
Men rättegången kastar långa skuggor över USA. Två av tre amerikaner följer riksrätten i senaten, enligt en opinionsmätning som utförts av Reuters och opinionsinstitutet Ipsos.
Drygt 70 procent av de tillfrågade anser att vittnen borde få kallas till rättegången. Vittnesfrågan är föremål för heta diskussioner då president Trumps parti Republikanerna vill ha en snabb rättegång och är emot att vittnen kallas. Senaten, där Republikanerna har majoritet, väntas rösta om frågan i nästa vecka.
I en opinionsmätning utförd av oberoende Real Clear Politics är 47 procent av amerikanerna för riksrättsprocessen och ett eventuellt avsättande av presidenten, medan 47,9 procent är emot den.
"Använde sin makt"
Under natten till torsdagen svensk tid avslutades dag två av rättegången i senaten, under vilken Demokraterna stod helt i rampljuset. Ledande i anklagelserna var Kaliforniendemokraten Adam Schiff, till vardags ordförande i representanthusets underrättelseutskott.
– När han åkte fast använde han sitt ämbetes makt för att obstruera utredningen av sitt eget tjänstefel, argumenterade Schiff, till vardags ordförande i representanthusets underrättelseutskott, mot Trump.
Två punkter
Före jul godkände representanthuset två anklagelsepunkter mot presidenten: maktmissbruk och försök att hindra kongressens arbete. Demokraterna anser att Trump hållit tillbaka militära stödpengar till Ukraina i syfte att pressa landets regering till att starta en brottsutredning kopplad till Joe Biden, den tidigare vicepresidenten som är en av favoriterna att bli Demokraternas presidentkandidat och därmed Trumps främsta motståndare.
En majoritet av de republikanska senatorerna avfärdar riksrättsprocessen som "en charad" och "en häxjakt".
Tina Magnergård Bjers/TT
Grim Berglund/TT
USA:s kongress kan avsätta landets president genom ett riksrättsförfarande, om presidenten döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".
Representanthuset, underhuset, kan enligt grundlagen lägga fram formella riksrättsanklagelser mot presidenten. För att godkänna sådana krävs stöd från en enkel majoritet av de 435 ledamöterna.
För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senatens 100 ledamöter röstar för det.
Ingen president har blivit avsatt på det här sättet, men demokraterna Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset innan de friades av senaten. I Clintons fall handlade det om att han ljugit för kongressen om sin sexuella relation med Monica Lewinsky, praktikant i Vita huset. Johnson hamnade i bråk med kongressen efter att bland annat ha lagt in sitt veto mot lagstiftning som skulle säkerställa vissa rättigheter för före detta slavar efter inbördeskriget.
Republikanen Donald Trump är alltså den tredje presidenten som ställs inför riksrätt.
I republikanen Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.
Källor: History.com, The New York Times, USA:s senat, Findlaw.com