Både kommissionsordförande Jean-Claude Juncker (till vänster) och permanente rådsordföranden Donald Tusk vill vara den som klingar mest med EU:s klocka. Arkivfoto.
Både kommissionsordförande Jean-Claude Juncker (till vänster) och permanente rådsordföranden Donald Tusk vill vara den som klingar mest med EU:s klocka. Arkivfoto.

EU-ländernas ledare vill bestämma mer

Nya ryck görs i den eviga dragkampen om vem som ska bestämma mest i EU. Permanente rådsordföranden Donald Tusk vill ge stats- och regeringschefernas toppmöten större inflytande, samtidigt som EU-kommissionen vill göra det lättare att rösta ned motsträviga länder, även i skattefrågor.

ANNONS
|

Vid förra veckans EU-toppmöte i Bryssel gavs starkt stöd till det som Donald Tusk själv kallar "ledarnas agenda" – en detaljerad lista över vilka frågor som ska tas upp när vid kommande toppmöten och en ambition att snabbare komma fram till beslut.

- Fokus måste ligga på att vi genomför det som vi redan har beslutat och inte ägnar halva tiden åt nya diskussioner. Jag är nöjd och glad över att Donald Tusk har lyssnat på oss som har framfört detta, sade statsminister Stefan Löfven (S), som var en av många som gjorde tummen upp.

ANNONS

Vill skynda på

Men planerna har också väckt frågor. Tusk talar tydligt om att låta stats- och regeringscheferna "hugga upp gordiska knutar" och driva fram beslut där deras ministrar inte kunnat enas – vilket fått vissa att se framför sig ett EU där allt mer makt koncentreras till de 28 (snart 27) ledarna runt EU:s toppmötesbord.

- Hur kommer EU-parlamentet att involveras? Vad blir konsekvenserna för samarbetet mellan EU:s olika institutioner? frågade sig Gabi Zimmer, ledare för EU-parlamentets vänstergrupp, GUE-NGL, när toppmötet debatterades i Strasbourg i tisdags.

Tusk kontrade dock med att det absolut inte handlar om att helt förändra systemet.

- Det är ett försök att skynda på beslutsfattandet inom bindande regler, sade Tusk i debatten.

Fler omröstningar

I ledaragendan görs också tydligt att så kallade "utökade samarbeten" ska tas till när tillräckligt många länder vill gå vidare med något som andra inte vill ha.

ANNONS

I kontrast mot det driver samtidigt EU-kommissionen på för att kunna tvinga fram fler beslut genom omröstningar. I det arbetsprogram som kommissionen lade fram i tisdags ingår ett kommande förslag nästa höst om omröstningar även i inre marknads-frågor som nu kräver enhällighet, exempelvis på skattesidan.

- Jag vill att besluten i ministerrådet oftare och enklare tas med kvalificerad majoritet, sade kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i sitt stora Läget i unionen-tal i mitten av september.

Bryssel, TT:s korrespondent
Fakta: Ledarnas agenda

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk har lagt fram ett förslag på vad han kallar för "ledarnas agenda" kring vad som ska behandlas på kommande toppmöten. Så här ser schemat ut (samtliga möten i Bryssel, om inte annat uppges):

2017:

  • 17 november (Göteborg): socialt Europa, rättvisa jobb och tillväxt, samt utbildning och kultur med anledning av Erasmussystemets 30-årsjubileum
  • 14–15 december: försvarssamarbete, sociala frågor, EMU och bankunionen vid separat eurotoppmöte
  • 2018:

  • 23 februari: politiska prioriteringar i nästa långtidsbudget, platsfördelning i kommande EU-parlamentsval
  • 22–23 mars: handelsfrågor, strategi för den inre marknaden, klimat och energi, digitala skattefrågor
  • 17 maj (Sofia): toppmöte med västra Balkan, eventuell överenskommelse om migration
  • 28–29 juni: beslut om platser i nästa EU-parlament, försvarsfrågor, konkreta reformer i EMU och uppföljning av "ledarnas agenda"
  • september (Wien): inre säkerhet, informationsutbyte, förhindrande av radikalisering
  • 18–19 oktober: handel, migration, säkerhet
  • 13–14 december: framsteg för långtidsbudgeten
  • 2019:

  • 21–22 mars: handel och ekonomiska frågor
  • 9 maj (Sibiu): "ledarnas agenda" och strategier för 2019–24
  • 20–21 juni: besättande av topposter efter EU-valet, genomgång av långtidsbudgeten i syfte att avsluta förhandlingarna senare under året
  • Källa: Europeiska rådet

    Fakta: EU-kommissionens arbetsprogram

    EU-kommissionen presenterade den 24 oktober sitt arbetsprogram fram till slutet av 2018. Där ingår bland annat förslag om:

  • beskattning av vinster som görs av multinationella digitala företag (läggs fram under första kvartalet, Q1, 2018)
  • en strategi för ett "framgångsrikt EU-inträde" för Serbien och Montenegro (Q1)
  • enklare utbyte av elektroniska bevis (Q1) och ekonomiska uppgifter i kampen mot terrorismen (Q2)
  • nästa långtidsbudget (Q2)
  • ett EU-organ för att övervaka arbetsmarknadsregler (Q2)
  • utökande av EU-åklagarens befogenheter till att även gälla kampen mot terrorismen (Q3)
  • en strategi för användning och återanvändning av plast (Q4)
  • införande av gemensamma regler för gasledningar in i EU (Q4)
  • en finansminister och särskild budget för eurozonen (båda under Q4)
  • Parallellt presenterade kommissionen även vilka gamla lagförslag som man vill dra tillbaka. Där ingår bland annat tanken på att dela upp storbanker i en affärsdel och en insättningsdel samt att tillåta en ny sorts av enmansbolag.

    Källa: EU-kommissionen

    ANNONS