Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vilka ska ta över EU-toppjobben från Jean Claude Juncker och Donald Tusk ? Posterna som ordförande i EU-kommissionen och i Europeiska rådet är snart lediga. Arkivbild

EU-ledare börjar kamp om EU:s toppjobb

EU-ledarna vill visa upp enighet och framtidstro på toppmötet i Sibiu. Men bakom kulisserna väntar den känsliga frågan om EU:s topposter, där den svenska regeringen vill lyfta kvinnor.

EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas på torsdag i rumänska Sibiu för att diskutera unionens prioriteringar de kommande åren.

Mötet är tänkt att visa att de 27 EU-ledarna står eniga och tror på unionens framtid. Den 28:e EU-ledaren, den brittiska premiärministern Theresa May, deltar inte på grund av brexit.

Är uppslitande

I utkastet till deklaration från Sibiumötet lovar ledarna att försvara "ett" Europa från öst till väst och från nord till syd och att hålla ihop "i ur och skur".

De djupa sprickor som finns väntas inte bli synliga i Sibiu, eftersom inga beslut behöver tas.

Däremot kommer en första informell diskussion hållas om hur man ska tillsätta EU:s topposter. Ovanligt många sådana jobb blir snart lediga.

Både EU-kommissionens ordförande, luxemburgaren Jean Claude Juncker och EU-ledarnas ordförande, polacken Donald Tusk, ska bytas ut. De bådas efterträdare får stort inflytande över EU:s agenda de kommande åren.

Även en ny ordförande för Europeiska Centralbanken och posten som EU:s utrikesminister ska tillsättas.

Agera jämställt

Statsminister Stefan Löfven (S) säger att EU-ledarna måste tänka på faktorer som kön, geografi och politisk tillhörighet när toppjobben ska tillsättas, för att det inte ska bli för ensidigt.

- Könsaspekten är viktig. Vi kan inte prata om jämställdhet och sedan ha ett kraftigt överslag för män när toppjobben ska tillsättas, säger Löfven inför mötet men tillägger att det är för tidigt att börja fördela posterna.

Den stora sammandrabbningen om topposterna väntas dock först vid EU-toppmötet i juni i Bryssel, med förspel på ett planerat extra toppmöte i Bryssel, den 28 maj två dagar efter EU-valet.

Inga överraskningar

I Sibiu ska mötets ordförande Donald Tusk redovisa sina tankar om hur man ska gå till väga för att enas om tillsättningarna. Men några namn ska inte upp på bordet.

Tusk har i sin inbjudan till EU-ledarna skickat med ett inspel om vad EU bör prioritera för de kommande åren. Det inspelet innehåller inga överraskningar.

Prioriteringar från liknande toppmöten i Bratislava 2016 och i Rom 2017, i samband med att den så kallade Romdeklarationen antogs, känns igen.

Konflikter väntar

I diskussionsunderlaget till Sibiu pekas områden ut som EU bör fokusera på. Det handlar bland annat om att stärka gränserna, bekämpa terrorism, reformera EU:s asylsystem, samt fördjupa den inre marknaden och valutaunionen.

Andra prioriteringar är klimatarbetet, det sociala skyddet för medborgarna, fördjupa samarbetet kring försvarsinvesteringar och att stärka EU:s roll i världspolitiken.

När Stefan Löfven informerade EU-nämnden i riksdagen inför Sibiu anmälde Moderaterna, som enda parti, avvikande mening. M vill att statsministern ska tala emot mer samarbete i frågor som rör arbetsmarknad och sociala villkor, den så kallade sociala pelaren.

- Den är liksom på plats, den kommer inte upp till diskussion, sade Löfven och underströk att pelaren inte flyttar makt från medlemsländer till EU.

I höst ska medlemsländerna försöka ska enas om EU:s långtidsbudget för 2021–2027. Det kan bli svårt.

- Vi tänker inte se någon dramatisk höjning av den svenska avgiften, säger statsministern och kritiserar kommissionens budgetförslag, som skulle ge en betydligt högre medlemsavgift till EU jämfört med i dag för Sverige.