Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Spionprogrammet Pegasus har utvecklats av företaget NSO. Avslöjandet om hur programmet använts för övervakning av tusentals journalister och politiker prisas nu av EU-parlamentet. Arkivfoto.
Spionprogrammet Pegasus har utvecklats av företaget NSO. Avslöjandet om hur programmet använts för övervakning av tusentals journalister och politiker prisas nu av EU-parlamentet. Arkivfoto. Bild: Sebastian Scheiner/AP/TT

EU-pris till avslöjande av spionprogram

Avslöjandet av spionprogrammet Pegasus får EU-parlamentets nya journalistpris, döpt efter den mördade maltesiskan Daphne Caruana Galizia.
Priset är till för att ytterligare fokusera på press- och yttrandefrihet.

Det så kallade Pegasus-projektet drogs igång efter att material läckt ut till journalistsamarbetet Forbidden Stories och människorättsorganisationen Amnesty International i fjol. I somras kunde man sedan avslöja hur journalister och oppositionspolitiker över hela världen övervakats via Pegasus, ett spionprogram utvecklat av den israeliska firman NSO.

Nu prisas projektet med det allra första Daphne Caruana Galizia-priset från EU-parlamentet.

– Vi förstod att det här var ett väldigt viktigt, men farligt projekt, konstaterar Sandrine Rigaud från Forbidden Stories vid torsdagens prisutdelning.

Dödad av bilbomb

Daphne Caruana Galizia var bloggare och journalist på Malta, känd för sina tuffa granskningar av korruption och maktmissbruk, och sprängdes ihjäl av en bilbomb nära hemmet den 16 oktober 2017.

Det pris som EU-parlamentet instiftat i hennes namn ska delas ut årligen i syfte att belöna journalistik som "främjar eller försvarar EU:s grundläggande värden och principer: mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna".

Samtidigt är det till för att ytterligare rikta ljuset mot den hårda verklighet som många journalister och skribenter lever i.

– 65 journalister mördades runt om i världen 2020 och jag är rädd att 2021 kommer att ge oss liknande siffror, säger Anthony Bellanger, generalsekreterare för den internationella journalistfederationen IFJ, vid prisutdelningen i Bryssel.

Lagförslag utlovat

EU-kommissionen har nyligen lovat ytterligare stöd för utsatta journalister, bland annat genom ett lagförslag nästa år om "europeisk mediafrihet". Både i EU-parlamentet och i EU:s ministerråd diskuteras samtidigt hur man få bukt med försöken i olika länder att tysta journalister genom att stämma dem och dra dem inför domstol.

Tag lärdom av oss, löd maningen från justitieminister Morgan Johansson (S) när han och hans kollegor höll en lunchdiskussion om frågan vid ett ministermöte i Luxemburg i förra veckan.

– Man bör titta på den ordning vi har i Sverige sedan 1766: att man egentligen inte kan stämma enskilda journalister utan att man stämmer hela tidningen i så fall om man anser sig förtalad. Det gör att journalister i Sverige inte står ensamma på samma sätt som man gör i många andra delar av EU, sade Johansson till TT.

Fakta: Journalistmord i EU

De senaste åren har en rad uppmärksammade journalistmord inträffat i olika EU-länder:

16 oktober 2017: Maltesiska Daphne Caruana Galizia sprängs ihjäl av en bilbomb nära hemmet.

21 februari 2018: Slovaken Jan Kuciak skjuts ihjäl i sitt hem. Även flickvännen Martina Kusnirova dödas.

18 april 2019: Nordirländska Lyra McKee skjuts ihjäl under kravaller i Derry.

9 april 2021: Grekiske Giorgos Karaivaz blir ihjälskjuten nära hemmet.

15 juli 2021: Nederländske Peter de Vries skjuts ihjäl på väg hem efter ett tv-framträdande.