Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron i diskussion under fredagens EU-toppmöte i Bryssel.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Europeisk balansgång om Kina

Balans sökes mellan rivalitet och samarbete, partnerskap och kritik när EU försöker hitta rätt relation till ett allt starkare Kina.

Kina skulle egentligen ha varit föremål för en hel middagsdebatt i torsdags, men fick flyttas fram sedan diskussionen om förlängd utträdesförhandlingstid för Storbritannien tagit all tid.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

På fredagen blev det ändå en rejäl runda om allt från praktiska ekonomiska frågor till säkerhetspolitik. EU vill gärna arbeta gemensamt med Kina om fred och säkerhet och för att förändra världshandelsorganisationen WTO. Samtidigt oroas man över telekomjätten Huawei och konkurrensläget för EU-företag gentemot gigantiska kinesiska statsbolag.

Statsminister Löfven tar exempelvis upp att kinesiska företag kan kämpa om upphandlingskontrakt i EU, medan den kinesiska marknaden är stängd för europeiska företag.

- Det här är någonting som måste åtgärdas, men det är viktigt att vi inte vidtar åtgärder som försämrar konkurrensen i EU. Vi måste tänka på balansen, men vi får heller inte vara naiva. Vi måste se att Kina är en mycket stor spelare i den globala ekonomin, säger Löfven efter toppmötet i Bryssel.

Toppmöten

Formellt sett resulterade fredagsmötets Kinadel inte i mer än två korta meningar i det gemensamma uttalandet efteråt. Det som stats- och regeringscheferna förde fram kommer ändå att vara grund inför kommande möten.

Den 9 april tar EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och permanente rådsordföranden Donald Tusk emot Kinas premiärminister Li Keqiang i Bryssel. Redan på tisdag ska dessutom Juncker delta i ett minitoppmöte med Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Kinas president Xi Jinping i Paris.

Människorätt

Parallellt med ekonomin och säkerhetspolitiken finns också en ständig diskussion om hur människorättsfrågorna ska tas upp med ett Kina där politiska motståndare förföljs och yttrandefriheten är ytterst begränsad.

- Jag hade det uppe i dag på det Europeiska rådet, tillsammans med flera kollegor, så det är klart att mänskliga rättigheter är en del i den dialog vi ska ha, säger Löfven.

- Man ska vara tydlig i båda ändarna. Vi ska vara tydliga med att vi vill ha en bra relation och ett bra samarbete, men vi tänker inte för en sekund ge upp våra ståndpunkter för de mänskliga rättigheterna, säger statsministern i Bryssel.