Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Premiärminister Theresa May är bunden av parlamentets beslut, anser statsvetaren Nicholas Aylott.

Expert: Hård brexit nu politiskt omöjlig

Brittiska parlamentet har röstat nej till att lämna EU utan avtal. Beslutet kan lösa upp knutarna i parlamentet och tvinga politikerna till en lösning – eller leda till en ny folkomröstning, anser statsvetaren Nicholas Aylott.

Parlamentets beslut är inte bindande enligt lag. Men att premiärminister Theresa May inte följer det, utan genomför en hård brexit utan avtal, är inte sannolikt, tror Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och expert på brittisk politik.

- Hon kan inte avvika från parlamentets vilja och överleva som premiärminister.

EU måste godkänna

Men det är inte bara Storbritannien som bestämmer i frågan – om inte landet vill lämna EU utan avtal den 29 mars måste en senareläggning av utträdet godkännas från EU-håll.

- Det är inte helt garanterat att man gör det. Parlamentet måste hitta ett alternativ. Det kan ha många olika former, men någon konstruktiv lösning måste man komma fram till, säger Nicholas Aylott.

Statsvetaren ser framför allt två lösningar som kan ändra det låsta läget i parlamentet.

- Det ena alternativet är att de hårda brexitörerna, de flesta i premiärministerns eget parti, som hela tiden föredragit en hårdare brexit och till och med en brexit utan avtal, nu inser att en hård brexit inte kommer att hända och att alla realistiska alternativ till regeringens avtal är sämre i deras ögon.

- Om regeringen föreslår sitt avtal en tredje gång är det möjligt att det trots allt blir en majoritet bakom det, säger Nicholas Aylott.

Labour kan ta över

Ett mer sannolikt scenario, anser Aylott, är att oppositionen nu tar kommandot och hittar en lösning som får majoritet:

- Regeringen har tappat kontrollen över processen. Oppositionspartiet Labour kan börja förhandla med olika grupperingar i parlamentet och komma fram till ett förslag som liknar Labours nuvarande policy, som innebär en mycket mjukare form av brexit på lång sikt, säger Nicholas Aylott.

EU kan gå med på att skjuta upp utträdesdatumet antingen två–tre månader eller uppåt två år, beroende på var parlamentet landar, menar statsvetaren.

- Det kan antingen vara att parlamentet behöver några veckor till för att lagstifta en ny modell för utträdet. Eller en väldigt lång förlängning, där det förskjuts ordentligt. Kanske för att underlätta en ny folkomröstning, säger Nicholas Aylott.