Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Människor köar till ett växelkontor för att köpa euro och amerikanska dollar i Teheran i maj 2019. De ekonomiska sanktionerna slår hårt mot landet.

Expert: Svår humanitär situation i Iran

Risken för incidenter mellan Iran och USA ökar allt eftersom situationen trappas upp. Samtidigt blir den humanitära situationen allt svårare i det sanktionsdrabbade Iran.

Benhårda sanktioner, två attackerade oljefartyg, ett löfte om fler amerikanska soldater och ett hot om ökad uranlagring.

Sedan USA drog sig ur kärnenergiavtalet JCPOA för ett drygt år sedan har relationen mellan Iran och USA blivit allt mer spänd – men de senaste veckorna har situationen eskalerat snabbt.

- Jag skulle säga att det är allvarligt. Det var länge sedan det var så här spänt, det var i så fall före avtalet, säger Erika Holmquist, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Skulle svara på attack

Det låsta läget och det faktum att det saknas fungerande kommunikationskanaler gör att risken för incidenter ökar, menar hon – även ofrivilliga.

- Problemet är att de håller på att testa varandras gränser och ingen part vill vara den som backar först, ingen vill vara den som tar steget till att trappa ner konflikten.

Nu stiger omvärldens oro för en fullskalig konflikt. Efter USA:s avisering om planer på att stationera 1 000 nya soldater i regionen har Kina och Ryssland varnat för ökade spänningar och i förlängningen ett krig.

Både USA och Iran hävdar att de inte vill ha ett krig, men Iran skulle definitivt svara på en provokation, menar Erika Holmquist.

- Det skulle de vara tvungna att göra. De vill nog absolut inte att det ska leda till det, men skulle USA attackera först är det självklart att de skulle svara.

Ställt ultimatum

Kärnenergiavtalet gav insyn i Irans atomenergiprogram i utbyte mot en hävning av de internationella ekonomiska sanktionerna mot landet – sanktioner som USA sedan återinförde när president Donald Trump rev upp sin del av avtalet. Instex, det europeiska betalningssystemmed Iran som skapats för att handeln ska kunna fortgå, har enligt Erika Holmquist kraftiga begränsningar.

- Det Iran kräver nu är att man ska kunna handla. Därför har man ställt ett ultimatum till Europa: om ni inte hjälper oss att kringgå sanktionerna så kommer vi att vidta åtgärder som i praktiken säkert leder till att även de lämnar avtalet till slut, förklarar hon.

TT: Vad kan EU göra?

- Jag är tveksam. Jag är inte EU-expert, men EU kan ju faktiskt inte tvinga privata företag att handla med Iran i stället för USA.

Råvarubrister

USA sätter maximal ekonomisk press på Iran, säger Holmquist. Landets största handelspartners, däribland Kina, Japan, Sydkorea och Indien, ser sig nödgade att följa USA:s linje av rädsla för följderna. Situationen blir allt svårare i ett allt mer isolerat Iran.

- Situationen har, i alla fall enligt iranska företrädare, aldrig varit så svår som nu. Ekonomiskt har de jättestora svårigheter och det drabbar framför allt vanliga människor. De har stora råvarubrister som gör att de inte kan producera vissa saker hemma i Iran, till exempel hygienartiklar som blöjor och bindor, vilket påverkar människor i deras vanliga liv.

Sanktionerna innebär att livsmedelpriserna åker berg- och dalbana, säger Holmquist. Priset på kött och grönsaker stiger och pasta ransoneras eftersom Iran importerar vete.

- Även om sanktionerna inte ska vara inriktade på humanitära sektorer så blir det den indirekta effekten. Hur man än vrider och vänder på det är Iran i en väldigt svår situation, och det är USA:s ekonomiska makt som skapat den.