Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

EU-toppmötet i torsdags drog ut rejält på tiden då Frankrikes president Emmanuel Macron helst inte ville gå längre än den 30 juni av oro för att "äventyra" hela EU.

Förlängd brexittid väcker oro för oreda

Tanken var ett Storbritannien skulle ha lämnat EU vid det här laget. Nu kan landet få inflytande över den institutionella omdaning som väntar. Frankrikes president Emmanuel Macron oroar sig för att det kan äventyra hela unionen.

Parterna i förhandlingarna kring brexit är måna om att få till stånd ett utträdesavtal så att Storbritannien inte kraschar ut ur EU.

Men av flera anledningar är de också måna om att snabba på processen då landet har och kommer ha inflytande över det europeiska samarbetet ända fram till utträdesdagen.

När den brittiska premiärministern Theresa May nu fått till den 31 oktober på sig att komma överens om ett utträdesavtal är frågan hur landet ska agera som EU-medlem de närmaste månaderna.

- Hela EU är ju uppfyllt av medlemsstaterna i någon mening, säger Göran von Sydow, forskare på Svenska institutet för Europapolitiska studier.

- Och det här har varit en fråga redan under utträdesförhandlingarna, även om många gett intrycket av att Storbritannien i realiteten inte är aktiva.

"Är försvårande"

Skillnaden nu är att unionen står inför en omfattande institutionell omdaning.

Till att börja med tvingas Storbritannien, om de inte kommer överens om ett utträdesavtal innan dess, delta i valet till EU-parlamentet i maj.

- När parlamentet väljs skapas majoritetsförhållanden och gruppsammansättningar utifrån de som deltar. Och det är klart att det är försvårande om Storbritannien deltar under bara en kortare tid, säger von Sydow.

- Men sedan ska man ju också få en ny kommission och det finns även en mängd andra ledande positioner som ska bemannas efter sommaren.

Uppmanar till obstruktion

Frankrikes president Emmanuel Macron uttryckte på EU-toppmötet en oro för att förlängningen kan komma att äventyra hela EU-samarbetet.

En oro som kanske inte blev mindre efter att den brittiske parlamentarikern och brexitförespråkaren Jacob Rees-Mogg uppmanat britterna att vara så svåra som möjligt – och till exempel blockera vissa budgetbeslut – under förlängningsperioden.

- Det finns en genuin osäkerhet och det är därför som man i onsdagens besked formulerat in den här principen om lojalt samarbete, att det måste prägla även den här perioden framåt, säger von Sydow.

- Poängen med den 31 oktober är att också att den nuvarande kommissions mandat löper ut då.

Vad gäller Macrons uttalade nervositet tror Göran von Sydow dock att en del av den har inrikespolitisk grund.

Till skillnad från många andra ledare har Macron gjort Europapolitiken till en del av en mer övergripande politisk inriktning, förklarar han.

- Det gör att det finns en otålighet om att EU måste handla om mer saker än brexit.