Det dröjde mer än ett dygn efter de första uppgifterna om den spanska polisens hårdföra agerande i Barcelona innan EU-kommissionen kom med en första kommentar.
- Det här är en intern fråga för Spanien, som måste hanteras enligt spansk lag. Vi manar alla parter att snabbt röra sig från konfrontation mot dialog. Våld kan aldrig vara ett politiskt instrument, sade kommissionens chefstalesman Margaritis Schinas vid lunchtid på måndagen.
Unionens permanente rådsordföranden Donald Tusk talade senare i telefon med Spaniens premiärminister Mariano Rajoy.
"Jag delar hans grundlagsmässiga argument men vädjade till honom att hitta sätt för att undvika ytterligare upptrappning och användande av våld", skrev Tusk på Twitter efteråt.
Ingen makt för EU
Att EU-ledarna inte levererar någon stormande kritik är ingen överraskning.
Inga regler finns i EU:s fördrag om hur man ska behandla ett område som inte längre vill vara en del av ett medlemsland. Ytterst få länder vill heller ens tänka tanken på att lämna ifrån sig någon sådan makt till EU.
I stället är det ländernas egna lagar som gäller – och så länge de inte bryts, eller misstänks bli brutna, kan inte EU gå in och agera.
Även när det gäller eventuellt polisvåld är balansgången svår, såvida det inte går att peka på att ett felaktigt agerande är satt i system.
Debatt väntar
Att det går att förstå EU:s och medlemsländernas försiktighet gör ändå inte att de slipper kritik.
"I slutändan är det EU som förlorar. Ännu en gång kan (brexitförespråkaren Nigel) Farage och (Rysslands president Vladimir) Putin känna sig nöjda. Den europeiska tystnaden – av feghet i hopp om ett platt fall för folkomröstningen – är inte längre hållbar", skrev exempelvis belgiska tidningen Le Soir på måndagen.
I EU-parlamentet kommer hursomhelst en extrainsatt debatt att hållas på onsdag om situationen i Katalonien.
- Våld är aldrig rätt sätt att lösa ett politiskt problem på. Vi måste ha en dialog och se vad vi kan göra för från EU för att medla, sade Ska Keller, ledare för parlamentets gröna partigrupp, på måndagen.
EU:s 28 medlemsländer skulle kunna vara många fler, om vissa regioner fick bestämma på egen hand. Här är några av unionens "icke-länder":
I artikel 7 i EU:s Lissabonfördrag fastställs att en majoritet i EU-kommissionen, EU-parlamentet eller bland medlemsländerna kan dra igång ett särskilt förfarande när det finns "en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värdena i artikel 2".
Det som nämns i artikel 2 är bland annat "respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter".
För att kunna införa sanktioner – exempelvis indragen rösträtt i EU-sammanhang – krävs dock att "åsidosättandet" skett under en längre tid. Dessutom krävs enighet om åtgärderna bland samtliga andra medlemsländer.