Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen laddar för onsdagens tal om läget i unionen. Arkivbild.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen laddar för onsdagens tal om läget i unionen. Arkivbild. Bild: Francois Walschaerts/AP/TT

Förväntan och oro inför linjetal i Bryssel

Klimatet? Migrationen? Arbetsmarknaden? Var släpps den största nyhetsbomben när EU-basen Ursula von der Leyen lägger ut orden om läget i unionen?
Förväntningen – och oron – är stor inför onsdagens tal i Bryssel.

Sakta men säkert har kommissionsordförandens tal om läget i unionen förvandlats till ett huvudnummer i EU-politiken. Talet infördes 2010 och hålls inför EU-parlamentet årligen i september, utom de år då det har varit EU-val.

Här presenteras huvudnumren i vad kommissionen har för planer för kommande år och ordval och ordning och tyngd analyseras ivrigt av både statsvetare och ekonomer.

När Ursula von der Leyen nu håller sitt första lägestal råder nyfikenhet om en rad viktiga områden.

Klimatet är en huvudfråga. Talet väntas lägga fram en målsättning om att minska koldioxidutsläppen med minst 55 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivå. Samtidigt pressar miljöorganisationer på för ännu tuffare krav, exempelvis på en snar utfasning av bensin- och dieselbilar.

Minimilön

För svensk del lyssnar både politiker, fack och näringsliv noggrant efter vad som ska sägas om minimilöner.

– Vi vill absolut inte att Ursula von der Leyen säger att det blir ett direktiv, säger svenska EU-parlamentsledamoten Heléne Fritzon (S) som tillsammans med kollegan Johan Danielsson (S) träffade EU:s arbetsmarknadskommissionär under tisdagen för att pressa på i sista stund.

Kommissionen har lovat att löneförslaget inte ska tvinga Sverige att överge den "svenska modellen", där lönerna inte sätts av politiker utan i förhandlingar mellan fack och näringsliv. För att vara helt säkra kräver ändå såväl Sverige som övriga nordiska länder att EU-förslaget läggs som en rekommendation, snarare än som bindande direktiv.

Migration

Migrationen är ett annat huvudämne. EU-kommissionen har tidigarelagt sin presentation av det asyl- och migrationspaket som svenska kommissionären Ylva Johansson arbetat med under året. Förslagen kommer nu redan om en vecka och nu väntas en försmak från von der Leyen.

Tomas Tobé (M) vill höra ord om en "pragmatisk invandringspolitik".

– Att man visar att man vill ta kontroll över invandringen till Europa, att vi förstärker den gemensamma gränsen, att vi gör en gemensam asylprövning och att vi därmed börjar minska framför allt den ekonomiska invandringen till Europa, säger Tobé.

Demokrati

Från de svenska EU-parlamentsledamöterna är förväntan också stor på vad von der Leyen ska säga om demokrati och rättsstatsprinciper i EU och hur uppfyllandet av det ska vara kopplat till utbetalningen av EU-pengar.

– Hon har fortsatt att vara svag i de här frågorna. Hur ska kommissionen ta detta och se till att vi får en villkorsmekanism som är gedigen? undrar Malin Björk (V).

– Jag hoppas och tror att hon kommer ta upp att vi har mycket att göra i EU och de olika medlemsländerna vad gäller att bekämpa diskrimineringen, rasismen och ojämlikheten i våra samhällen, säger i sin tur Alice Bah Kuhnke (MP).

SD:s Peter Lundgren är för sin del skeptisk.

– Jag förväntar mig att åter få höra allt vi inte vill höra. Vi talar om en människa som är en uttalad EU-federalist. Det kommer att bli en inriktning om mer överstatlighet och ökade kostnader för Sverige, säger Lundgren till TT.

Wiktor Nummelin/TT

EU-kommissionens ordförande håller årligen ett tal om "läget i unionen" för att presentera de viktigaste nya förslagen som väntar under kommande år. Långt ifrån allt har genomförts – även om mycket är på väg. Här är lite av det som förts fram under de senaste åren:

2018: Stärkt gemensam gräns- och kustbevakning med 10 000 personer (delvis klart), slopat årligt byte mellan normal- och sommartid (på väg, men oklart när), övergång till majoritetsbeslut i utrikesfrågor (under diskussion).

2017: Skapande av en eurofinansminister (ej genomfört), stärkt förhandsgranskning av ickeeuropeiska investeringar (delvis klart), en ny myndighet för arbetsmarknadsfrågor (klart).

2016: Ökat försvarssamarbete (delvis genomfört), förändrade upphovsrättsregler på webben (klart), en europeisk solidaritetskår för ungdomar (klart).

2015: Ny gemensam migrationspolitik (ej genomfört), starkare roll för eurofinansministrarnas mötesordförande (delvis genomfört).

Tyska Ursula von der Leyen godkändes som EU-kommissionens ordförande efter Jean-Claude Juncker den 16 juli 2019 och tillträdde formellt den 1 december.

Hon föddes i Bryssel 1958 där pappa Ernst Albrecht (1930-2014) hade tunga uppdrag inom den dåvarande EU-kommissionen på 1950- och 60-talen, innan han blev regional regeringschef i Niedersachsen 1976-90. Liksom fadern har von der Leyen länge varit aktiv inom kristdemokratiska CDU. Hon blev familjeminister 2005, arbetsmarknadsminister 2009 och försvarsminister från 2013 under förbundskansler Angela Merkel.

Sedan 1986 är hon gift med medicinprofessorn Heiko van der Leyen. Paret har sju barn, födda mellan 1987 och 1999.