– Vi har till dagens datum inte funnit några bevis för att några anarkistiska våldsamma extremister eller personer som bekänner sig till antifa (vänsterautonoma våldsbejakande grupper, red anm) i anknytning till händelserna den 6 januari, säger Chris Wray inför senaten.
– Det betyder inte att vi inte letar, och vi kommer att fortsätta leta, men för tillfället har vi inte funnit några bevis, fortsätter Wray.
FBI-chefen förklarar även att den betraktar stormningen av kongressbyggnaden som "inhemsk terrorism" och lovar att de skyldiga ska hållas ansvariga för sina handlingar.
Fler än 300 personer har åtalats för brott i samband med stormningen, av dem är minst 18 knutna till den högerextrema rörelsen Proud boys och nio till den högerextrema milisen Oath keepers.
Brotten som de 300 anklagas för sträcker sig från brottsrubriceringen sammansvärjning, att ha angripit poliser och för att ha förhindrat kongressens arbete.
Fakta: Stormningen av kongressbyggnaden
Den 6 januari samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.
I Washington DC hade samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade presidenten.
De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor, samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades.
Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.