Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bilderna på en turkisk polis som bär bort den döde pojken Alan Kurdi blir en symbol för flyktingkrisen 2015. Arkivbild. Bild: Nilufer Demir/AP/TT

Flyktingkrisen som skakade Europa

Återigen höjs varningsrop för en annalkande flyktingkris. Förra gången, 2015, togs Europa och Sverige på sängen trots tidigare signaler. Här är en tidslinje över hur flyktingkrisen utvecklades och hur politikerna hanterade den.

2015

19 april 2015: Runt 800 migranter omkommer när deras båt kapsejsar söder om den italienska ön Lampedusa, på väg från Libyen. Bara några dagar tidigare dog runt 400 migranter i en liknande katastrof. Tusentals andra räddas av europeiska fartyg.

23 april 2015: EU håller ett extra toppmöte om flyktingkrisen. Där lovas bland annat kraftigt ökade resurser till övervaknings- och räddningsinsatser i Medelhavet och hårdare tag mot smugglarnätverk.

Sommar och höst 2015: Flyktingströmmen till Europa ökar. Många flyr från länder som Afghanistan och Irak men den absolut största gruppen kommer från inbördeskrigets Syrien. Via Balkanrutten försöker människor ta sig till framför allt Tyskland och Norden efter att ha tagit sig in i Grekland från Turkiet. Flera länder i östra Europa bygger stängsel och försvårar för asylsökande att ta sig vidare.

2 september 2015: Bilden av treårige Alan Kurdi som spolats i land på en strand i Turkiet väcker känslor i hela världen. Flyktingströmmen via de grekiska öarna och upp genom Balkan ökar och trycket på EU att agera växer.

2 oktober 2015. Även Sverige påverkas av den stora flyktingströmmen. Migrationsminister Morgan Johansson beskriver läget som det svåraste i modern tid. Flera bränder på asylboenden rapporteras.

16 oktober 2015. EU och Turkiet enas om en principuppgörelse där Turkiet får miljardstöd från EU och mer fart i medlemsförhandlingarna i utbyte mot att Turkiet skärper gränsbevakningen och tar bättre hand om flyktingarna som kommit till landet.

22 oktober 2015: Migrationsverket skriver upp sin prognos och räknar med att minst 160 000 kan ha sökt asyl innan året är slut. Bara under oktober registreras över 39 000 asylansökningar. Tillfälliga ankomstboende ordnas i idrottshallar och andra lokaler.

23 oktober 2015: Samtliga partier utom SD och V når en överenskommelse om migrationspolitiken. Överenskommelsen innehåller en skärpning av flyktingpolitiken.

11 november 2015: Sverige inför tillfälliga gränskontroller, med start dagen efter. Kontrollerna omfattar både Öresundsbron och färjetrafiken från Danmark och Tyskland. Några dagar senare meddelar regeringen att id-krav införs på färjor till Sverige med början den 21 november.

24 november 2015: Vid en presskonferens meddelar statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Åsa Romson att svensk migrationspolitik anpassas till EU:s miniminivå. Endast kvotflyktingar ska få permanenta uppehållstillstånd, rätten till anhöriginvandring begränsas och försörjningskraven skärps.

Totalt under 2015 registreras närmare 163 000 asylansökningar, av vilka drygt 35 000 var ensamkommande barn.

2016

Den 4 januari 2016: Id-kontroller på kollektivtrafik från Danmark införs.

18 mars 2016: EU och Turkiet enas om en plan som ska stoppa migrantströmmen till Grekland. Flyktingar som tagit sig till Grekland ska återbördas till Turkiet. I gengäld ska EU-länderna ta emot syriska flyktingar från läger i Turkiet.

21 juni 2016: Riksdagen antar regeringens förslag om skärpning av asylpolitiken. Lagen innebär bland annat att asylsökande ska beviljas tillfälliga uppehållstillstånd, att anhöriginvandring begränsas för personer med tillfälliga uppehållstillstånd, samt att försörjningskraven skärps. Lagen ska träda i kraft den 20 juli ska gälla i tre år.

Totalt under 2016 registrerar Migrationsverket knappt 29 000 asylansökningar och under 2017 drygt 25 000.

2018

1 juli 2018: Gymnasielagen träder i kraft sedan regeringen fått stöd av Vänsterpartiet och Centern. Ensamkommande unga som anlände 2015 och fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet till uppehållstillstånd om de studerar.

Under 2018 registrerar Migrationsverket 21 500 asylansökningar.

2019

18 juni 2019: Riksdagen säger ja till att lätta på reglerna för familjeåterförening för, i första hand, personer som under senare år kommit till Sverige undan kriget i Syrien. Samtidigt förlängs den tidsbegränsade lagen om en striktare asylpolitik till den 20 juli 2021.

Britt-Marie Seibold/TT

September 2015: En klubblokal i Nacka förvandlas till ett transitboende för flyktingar. Arkivbild Bild: Anders Wiklund/TT