Rök över Ayn Terma efter en av regimens attacker mot staden i augusti. Arkivbild.
Rök över Ayn Terma efter en av regimens attacker mot staden i augusti. Arkivbild.

FN larmar om kris i belägrade östra Ghouta

Situationen för de omkring 350 000 människorna i det belägrade östra Ghouta i Syrien är en skandal, enligt FN som uppmanar parterna i konflikten att tillåta hjälp till området. "Vi går en långsam död till mötes", säger aktivisten Nour Adam till TT.

ANNONS
|

Det tar inte ens en timme att köra mellan Ayn Tarma och Damaskus – men avståndet skulle lika gärna kunna vara oändligt. Det har gått över fyra år sedan Nour Adam träffade sin familj i huvudstaden, själv bor han i rebellkontrollerade östra Ghouta som sträcker sig från Damaskus östra förorter och ut på landsbygden och som stått under regimens belägring sedan 2013.

"Det går inte en dag utan att jag saknar min mamma och det krossar mitt hjärta. Jag drömmer om min familj hela tiden, men det går inte att ta sig ut härifrån", skriver den 20-årige medieaktivisten till TT.

ANNONS

"Jag försöker att se glad ut på bilderna jag skickar till dem, men sanningen är att jag och alla andra i Ghouta går en långsam död till mötes."

Plundring

Priset på mat har skjutit i höjden sedan regeringstrogna styrkor i maj förstörde tunnlar som användes för att smuggla förnödenheter in i området. Desperationen växer och i staden Hamourya har flera matlager plundrats, enligt FN.

"Det finns ingen medicin eller mjölk till barnen. Många som är sjuka behöver avancerad vård, de kommer att dö om de blir kvar här. Hungern är särskilt svår för kvinnor och barn", skriver Adam.

Mellan januari och september godkände regeringen bara en fjärdedel av förfrågningarna om att leverera hjälp till områden under belägring eller som på annat sätt är svåra att nå, uppger FN. Östra Ghouta står inför en humanitär nödsituation, enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som manar parterna att tillåta och underlätta för hjälporganisationer att komma in i området.

"Jag påminner alla parter om att avsiktlig svält av civila som metod för krigföring utgör en klar kränkning av internationell humanitär rätt, och kan utgöra ett brott mot mänskligheten och/eller ett krigsbrott", framhåller högkommissarien Zeid Ra'ad Al Hussein.

Dödlig taktik

Belägring är en grym taktik som har använts av såväl regimen som dess motståndare under konflikten som inleddes 2011. Den började som demonstrationer mot Bashar al-Assad och kom med tiden att utvecklas till ett förödande inbördeskrig. Adam är en av de syrier som har protesterat mot al-Assad och hela hans tonårstid har präglats av oroligheterna.

ANNONS

"Eftersom jag har växt upp under kriget är jag inte längre rädd för någonting, jag tvingades bli en man i unga år. Många av mina vänner har dödats och jag har varit väldigt ledsen över det. Men efter ett tag insåg jag att sorgen inte kommer att göra så att de kommer tillbaka", berättar han.

Östra Ghouta är en av de fyra "nedtrappningszoner" som har förhandlats fram av Ryssland, Iran och Turkiet. Ett av målen var att underlätta för hjälp att komma in i områdena, men senast i torsdags dödades minst åtta civila i östra Ghouta, enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet.

"Så länge omvärlden inte ser vad som händer i Ghouta och i Syrien så kommer kriget att fortsätta", tror Adam.

TT
Fakta: Varför är det krig i Syrien?

Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.

I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.

Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om den som kallar sig Islamiska staten (IS) har tryckts tillbaka av en omfattande offensiv.

ANNONS