Rohingyer hämtar vatten från en brunn vid ett flyktingläger i närheten av Cox's Bazar i november.
Rohingyer hämtar vatten från en brunn vid ett flyktingläger i närheten av Cox's Bazar i november. Bild: Dar Yasin/AP/TT

FN: Myanmar måste skydda rohingyer

Myanmar måste vidta särskilda åtgärder för att skydda minoritetsbefolkningen rohingya från fortsatta övergrepp och förföljelser. Beslutet är ett första steg i den unika rättegång som väntas pågå i flera år och som ska slå fast om Myanmar gjort sig skyldigt till folkmord.

ANNONS

Över 730 000 rohingyer tvingades fly när Myanmars regering inledde en militäroffensiv i delstaten Rakhine 2017.

FN-domstolen ICJ gick på Gambias linje om att rohingyerna bör skyddas under tiden som rättegången pågår.

Det är Gambia, vars befolkning till största delen är muslimsk, som har initierat rättegången. I sin anmälan till FN-organet ICJ i Haag vill det västafrikanska landet få fastslaget att Myanmar (Burma) brutit mot folkmordskonventionen från 1948.

Svåra förhållanden

Över 730 000 människor ur den muslimska minoritetsgruppen rohingya tvingades fly när regeringsoffensiven inleddes i delstaten Rakhine. Många flydde till grannlandet Bangladeshs största flyktingläger Cox's Bazar, där de fortfarande lever under svåra förhållanden.

En expertpanel utsedd av Myanmars regering kom i måndags fram till att den inte funnit några bevis för övergrepp. Ledare för rohingyerna anser dock att undersökningen syftat till att rentvå Myanmar.

ANNONS

Gambia ville att ICJ i sitt inledande utslag skulle beordra Myanmar att skydda rohingyerna och att landet tvingas se till att bevis för begångna övergrepp bevaras.

Svärtat rykte

Den en gång hyllade fredspristagaren Aung San Suu Kyi har sedan hon tillträdde som regeringschef i Myanmar fått sitt rykte alltmer svärtat. Aung San Suu Kyi har anklagats för att vara passiv inför militärens hårdhänta behandling av rohingyer och för att hon avfärdat omvärldens kritik. Militären har hävdat att den försvarat sig mot terrorister och att ansvaret för våldsamheterna ligger hos gerillarörelser.

I en debattartikel i Financial Times i dag skriver Aung San Suu Kyi att rohingya-flyktingar överdrivit sina berättelser om övergreppen. Hon skriver att Myanmar är ett offer för "ogrundade utsagor" från FN och människorättsorganisationer.

Helena Nordenberg/TT

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingya beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Myanmar. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

I en FN-rapport i september 2018 anklagades Myanmars arméchef för "brott mot mänskligheten" och "folkmord". Författarna krävde att han ställs inför rätta och anklagade även Aung San Suu Kyis regering för att bidra till brotten genom att inte agera mot hat och hets riktat mot rohingyer.

Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders, UI/Landguiden

ANNONS