Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En dingo fotograferad i ett hägn i Australien. Arkivbild.

Forskare strider om dingons artstatus

Är den australiska dingon bara en förvildad tamhund, eller en distinkt art? Frågan har länge debatterats i forskarkretsar, och nu har en ny studie spetsat till debatten ytterligare.

I studien, som publiceras i tidskriften Zootaxa, hävdas med emfas att dingon bör ges egen artstatus.

Dess vetenskapliga namn blir i så fall Canis dingo. Tidigare har den oftast klassificerats som en tamhundsvariant, Canis familiaris dingo, eller som en underart till vargen, Canis lupus dingo.

Det råder ingen tvekan om att det var människorna som förde dingon till Australien, troligen för 5 000–10 000 år sedan.

Detta antyder att den bara är en förvildad tamhund, men forskarna bakom studien anser att dingon har många karaktärsdrag som skiljer den från både hundar och vargar.

Forskarstrid

Man anser exempelvis att dingon inte är lika hårt domesticerad som andra tamhundar. I så fall bör den inte buntas ihop med andra hundar, och inte heller med vargen.

Men andra forskare har omedelbart gått till motattack. De hävdar i samma tidskrift att dingon uppvisar alla de karaktärsdrag som utmärker tamhundar. Den bör följaktligen klassificeras ihop med dessa.

Lars Werdelin, paleontolog och rovdjursexpert på Riksmuseet i Stockholm, håller med de sistnämnda.

- Dingon är nog att betrakta som en tamhund. Genetiskt liknar den mest hundar från Sydostasien, säger han.

Typisk tamhund

En intressant fråga i sammanhanget är varför dingon, trots att den härstammar från vargen och har varit förvildad mycket länge, inte återgår till ursprunget utseendemässigt. På så vis liknar den alla andra förvildade tamhundar.

- Det hänger samman med att redan de första människorna som domesticerade vargar utsatte djuren för ett hårt urval. Människorna ville ha fogliga djur, snälla djur, inte ilskna bestar som var riskabla att umgås med. Resultatet blev våra tamhundar, säger Werdelin.