Resultatet för partigruppen De gröna/EFA i söndagens EU-val blev bättre än väntat, trots att det svenska Miljöpartiet, som tillhör gruppen, förlorar två mandat i EU-parlamentet. De gröna får sammanlagt 69 platser, 17 fler än vid förra valet.
Samtidigt förlorar de två stora partigrupperna EPP (konservativt kristdemokratiskt) och S&D (socialdemokratiskt) sin majoritet. Det öppnar för att De gröna kan få en starkare position.
- Det är framför allt två grupper som kommer att kunna vara vågmästare i det nya parlamentet och det är den liberala gruppen Alde och De gröna, säger Roger Hildingsson, statsvetare och forskare i klimatpolitik vid Lunds universitet.
Tungan på vågen
Hildingsson påpekade innan EU-valet att parlamentets sammansättning blir avgörande för hur EU:s klimatpolitik kommer att utvecklas under kommande år. Hans bedömning är att miljö- och klimatfrågor har en chans att få ta större plats i EU-politiken i och med den nya fördelningen av plasterna i församlingen.
Han får medhåll av Göran von Sydow, chef för forskningsinstitutet Sieps, som tror att klimatfrågan knappast kommer att få en mindre roll i EU framöver.
- Det har en signalverkan att De gröna blivit så stora och att deras ställning som en viktig brygga för att bygga majoriteter i parlamentet stärks, säger har.
Han påpekar dock att även den liberala gruppen Alde, som vuxit stark och där den franska presidenten Emmanuel Macrons mittenparti LREM ingår, kommer att kunna agera vågmästare.
- De grönas mandat räcker inte för att skapa majoritet med en av sidorna, EPP eller S&D. Men de gröna tillsammans med Alde blir tungan på vågen.
Ny klimatstrategi
Även om inte EU-parlamentet kan föreslå lagar, så spelar parlamentarikerna en viktig roll i vilka frågor som hamnar i EU:s fokus. Få stora klimatpolitiska beslut ligger visserligen på bordet under kommande mandatperiod, men viktiga steg i EU:s långsiktiga arbete ska tas.
Till exempel ska en ny gemensam klimatstrategi för unionen sättas. I förslaget, som EU-kommissionen lagt fram, har ambitionsnivån höjts jämfört med i dag. Innan den nya strategin klubbas ska den tas i EU-parlamentet. Strategin innebär att helt få bort klimatutsläppen till 2050, men flera medlemsländer har varit tveksamma, däribland Tyskland.
- Det är svårt att säga om chanserna ökat eller minskat för att få igenom strategin nu. De gröna och Alde har gått framåt, båda stödjer förslaget. Men vänstern och Socialdemokraterna, som också står bakom, har backat, säger klimatforskaren Roger Hildingsson.
Just Tyskland får en betydande ökning av gröna ledamöter.
- Även Frankrike får det, så man kommer nog att kunna driva på. Det kommer säkert – mer än tidigare – att bli en ansamling av gröna politiker som vill driva miljöfrågor starkt i EU-parlamentet, säger Göran von Sydow.
Dragkamp om handel
Andra områden där De grönas framgångar kan komma att märkas är handelspolitiken, som inom EU är i ständig dragkamp med klimatpolitiken.
- Men där är det lite motstridiga tecken. Förstärkningen av de liberala partierna kan tyda på att man kommer att prioritera frihandel, säger von Sydow.
Handelspolitiken handlar också om importörers ansvar att betala för sin miljöpåverkan.
- Den frågan tror jag har större chans att komma upp på dagordningen nu. En annan fråga är den om klimatskadliga subventioner, som i dag är en stor samhällskostnad. Där tror jag att De gröna kan sätta mer tryck. Kommer man att nå framgång? Det vet jag inte, säger Hildingsson.
EU pekar ut gemensamma miljö- och klimatmål för unionen, men för flera frågor är det mycket upp till medlemsländerna själva hur målen genomförs, samt om man vill lägga ribban högre än EU:s nivå.
Bland annat beslutar EU om:
- Hur bekämpningsmedel och kemikalier får användas.
- Vad produkter inte får innehålla.
- Samlande nivåer för minskade klimatutsläpp från industri - och värmesektorn.
- Utsläppsnivåer av farliga ämnen till luft, vatten och mark.
EU beslutar inte om:
- Inriktningen på jordbruket.
- Inriktningen på skogspolitiken.
- Val av energislag.
Där EU har detaljerade regler kan länder få böter om de inte ser till att EU:s regler följs i landet.
EU-parlamentet har medbestämmande i nästan alla miljö- och klimatfrågor. Det är EU-kommissionen som lägger lagförslagen, men parlamentet har makt att göra ändringar. För att en ’EU-lag’ ska gälla kravs att parlamentet och rådet godkänt den.
Källa: Lunds universitet, IVL.
