Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Prodemokratiska demonstranter utanför den lagstiftande församlingens byggnad i Hongkong. Bilden är från december 2019. Arkivbild. Bild: Mark Schiefelbein/AP/TT

Hårdare Pekingstyre hotar Hongkong

Kina planerar att stärka greppet om Hongkong genom en ny nationell säkerhetslagstiftning bekräftar en talesperson för Kinas parlament.
Den skulle förbjuda självständighetssträvanden och utländsk inblandning, enligt South China Morning Post.
USA varnar för att stabiliteten i Hongkong hotas.

Ett lagstiftningsutkast ska läggas fram inför nationella folkkongressen, Kinas parlament, på fredag, skriver bland andra South China Morning Post (SCMP) och den statliga nyhetsbyrån Nya Kina. Kongressen är helt kontrollerad av det styrande Kommunistpartiet.

Det kinesiska agerandet är en omläggning av den tidigare kursen, som gått ut på att låta Hongkongs lagstiftande församling själv fatta beslut om när och hur den omstridda 23:e artikeln i Hongkongs grundlag ska omsättas i praktiken. Artikel 23 slår fast att Hongkong måste införa en nationell säkerhetslagstiftning med förbud mot exempelvis förräderi och uppvigling, men inte när eller hur.

– Varje försök att införa nationell säkerhetslagstiftning som inte reflekterar folkets vilja i Hongkong skulle bli kraftigt destabiliserande, och skulle mötas av starka fördömanden från USA och det internationella samfundet, säger det amerikanska utrikesdepartementets taleskvinna Morgan Ortagus enligt Reuters.

"Dramatiskt drag"

Om Kina gör verklighet av planerna kan konsekvenserna för Hongkongs relativa självständighet bli långtgående, enligt Hongkongkännaren Tim Rühlig, som är verksam vid Utrikespolitiska institutet (UI).

– Det vore verkligen ett dramatiskt drag. Dels för att artikel 23 har en otroligt symbolisk betydelse då den utlöste massprotesterna 2003, dels för att det skulle kunna innebära allvarliga inskränkningar för civilsamhället, säger han till TT.

De senaste veckorna har slagsmål brutit ut flera gånger i Hongkongs lagstiftande församling, där prodemokrater och Kinatrogna bråkat om tillsättandet av en ordförandepost i ett mäktigt utskott. Konflikten handlar i grunden om att prodemokraterna vill stoppa en omstridd lag som bland annat skulle göra det förbjudet att uttrycka missaktning mot Kinas nationalsång.

Mer långtgående

Det kinesiska lagförslaget går dock betydligt längre än så. År 2003 tvingades styret i Hongkong lägga planerna på en liknande förändring på hyllan sedan uppemot en halv miljon människor slutit upp i protester mot förslaget.

– Det sågs som en så stor inskränkning av fri- och rättigheter att till och med de Hongkongeliter som traditionellt stödjer Peking förkastade det, säger Rühlig.

Regeringen i Peking tycks nu ha kommit fram till att det inte är möjligt att få sin vilja i frågan igenom i Hongkongs lagstiftande församling. Skälet är det politiska klimatet i staden, uppger en källa med insyn i Pekings Hongkongpolitik för SCMP.

En talesperson för nationella folkkongressen motiverar den planerade lagstiftningen med "nya omständigheter och behov", skriver nyhetsbyrån Reuters.

"Tvivelaktigt steg"

Frågan är inte enbart politisk, utan har också en juridisk dimension. Kina har en teknisk möjlighet att utvidga fastlandskinesiska lagar till att gälla även Hongkong, förutsatt att de inte rör regionens självständighet. Hittills har man endast gjort det i relativt okontroversiella frågor, enligt Tim Rühlig.

– Jag har i flera år diskuterat den här frågan med Kinavänliga jurister. Till och med de har sett det som omöjligt för Peking att göra så här, eftersom det skulle bryta mot Hongkongs grundlag. Så rent juridiskt är det ett väldigt tvivelaktigt steg, säger han.

Europa har all anledning att följa utvecklingen i Hongkong noggrant, eftersom den visar vad Kina vill göra med fria samhällen, enligt Rühlig.

– Hongkong har aldrig varit en fullvärdig demokrati, men det har alltid varit mer demokratiskt än Fastlandskina, och i allt väsentligt ett samhälle där folk har fri- och rättigheter. Tittar man på vad som händer nu så förstår man vad Kina har för planer för andra fria samhällen, säger han.

Val i september

Val till Hongkongs lagstiftande församling väntas i september. Oppositionspartier mobiliserar med full kraft för att försöka nå en majoritet så att man kan blockera nya lagar från den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lams styre, skriver SCMP. Demokratirörelsen känner vind i seglen efter det att demokratiförespråkande kandidater vann en jordskredsseger i de symboliskt viktiga lokalvalen i november.

Det kinesiska lagförslaget väntas godkännas vid slutet av folkkongressens årliga sammanträde, sannolikt den 28 maj, enligt SCMP:s källor. Därpå blir det upp till politbyråns ständiga utskott, det i praktiken högst beslutande organet i Kina, att besluta om detaljerna.

Det delvis självstyrande Hongkong har kontrollerats av Kina sedan 1997, då Storbritannien drog sig tillbaka efter över 150 års överhöghet.

Pontus Ahlkvist/TT

Mattias Mächs/TT

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "Ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, ett öppet marknadssystem och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkongön i flera månader.

Under 2015 försvann en grupp bokförläggare med bas i Hongkong på olika sätt, däribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, där de anklagades för brott som de erkände i statlig tv. Förläggarna tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.

I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.