Känslorna pendlar mellan förvirring, chock och sorg. Polska Ania Kuzniarz har bott och arbetat i Storbritannien i tio år. Nu vet hon inte vad hon ska tänka.
- Jag tror inte att jag kommer att tvingas lämna landet, jag vet att det finns ett behov av min kompetens, men jag vet inte om jag vill stanna. Jag känner mig inte välkommen längre och vet inte åt vilket håll utvecklingen kommer att gå.
Kändes välkomnande
När hon först flyttade till London var det med en psykologutbildning i bagaget. Hon valde Storbritannien dels för att hennes bror redan bodde där, dels för att det var lätt att hitta jobb och kändes välkomnande.
- Jag stal ingens jobb, jag blev snarare uppäten av rekryterare som ringde och efterfrågade min kompetens. Sedan dess har jag jobbat med djupintervjuer till marknadsundersökningar.
Efter folkomröstningen den 23 juni, där 52 procent av britterna röstade för att lämna EU, har bilden av vad resultatet kommer att innebära spretat kraftigt. Vissa politiker har talat om att minska invandringen av lågutbildade EU-medborgare, för att i stället kunna ta emot arbetskraft från hela världen. Samtidigt har det kampanjats för betydligt minskade nivåer totalt.
- Allt är väldigt oklart. För att minska den totala invandringen så mycket som det talats om skulle man behöva strama åt inflödet från både EU och resten av världen, säger Ian Preston, professor i ekonomi vid University College London och biträdande forskningschef på Centre for research and analysis of migration.
Tror på åtstramning
Med tanke på det jämna valresultatet och att en del kanske röstade för ett EU-utträde av andra anledningar, är han inte säker på att en majoritet av britterna verkligen vill begränsa invandringen. Men han tror ändå att det blir en åtstramning.
- En lösning som inte innebär minskad invandring skulle skapa mycket missnöje hos människor som skulle känna sig lurade, säger han.
Oavsett vilket ser Ian Preston att förutsättningarna för invandring redan har påverkats.
- Många högutbildade EU-migranter kommer att vara mer tveksamma till att komma hit. Det är ingen huvudfråga, men något som många oroas över. Särskilt vetenskapsvärlden har haft starka åsikter om fördelarna med fri rörlighet, för att kunna attrahera de bästa forskarna.
Våg av hatbrott
Direkt efter valresultatet i folkomröstningen rapporterades om en våg av främlingsfientliga hatbrott. Många av dem riktades mot polacker, som sedan Polens EU-inträde 2004 har blivit Storbritanniens största migrantgrupp. Men även pakistanier, kanadensare och tyskar utsattes.
- Jag hade aldrig kunnat föreställa mig det, men det är som att det blev accepterat att bete sig illa när lämna-kampanjen vann, säger Ania Kuzniarz.
Hon bor sedan tre år tillbaka i närheten av Edinburgh i Skottland, där en majoritet röstade för att stanna i EU. Många vänner har hört av sig och även öppet visat sitt stöd för de grupper som nu utsätts för hat.
- Det sorgliga är att det handlar om en liten minoritet, som har en enorm inverkan på hela landet. Det spelar ingen roll om det drabbar polacker, rumäner eller litauer – det händer i ett land som jag alltid sett som öppensinnat.
Börjar tänka om
Ania Kuzniarz berättar att flera av hennes högutbildade vänner från andra länder har börjat tänka om när det gäller framtiden, eftersom de inte längre känner att det här är rätt ställe att bo på.
- Det är lite som att Storbritannien skjuter sig själv i foten. Det här är inget paradis, vi har andra alternativ. Jag är stolt över att vara polack men känner mig väldigt mycket som europé. Min pojkvän är skotte och jag känner mig integrerad här, men jag måste inte stanna, om jag inte känner mig välkommen kan vi flytta någon annanstans.
Under 2015 var nettoinvandringen till Storbritannien (de som flyttade dit minus de som flyttade därifrån) 330000 personer. En större andel kom från övriga världen än från andra EU-länder.
Ledande personer i brexit-kampanjen har förespråkat en modell liknande den i Australien, som är poängbaserad och innebär att människor med efterfrågad kompetens värderas högre än andra.
Politiker från både brexit-sidan och stanna-sidan har sagt att irländare och EU-medborgare som redan bor i Storbritannien inte ska påverkas av nya regler.
Vill Storbritannien fortsätta ha tillgång till EU:s inre marknad, på samma sätt som till exempel Norge och Island, innebär det sannolikt att landet också måste acceptera fri rörlighet.
Källa: CNN
