Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Magnus Ranstorp tror att man ska titta mer på den misstänkte gärningsmannens sjukdomshistorik än på hans ideologiska utveckling. Arkivbild.
Magnus Ranstorp tror att man ska titta mer på den misstänkte gärningsmannens sjukdomshistorik än på hans ideologiska utveckling. Arkivbild. Bild: Sören Andersson/TT

"Har nog mer med sjukdom att göra"

Norsk polis talar om eventuell terror och gärningsmannen beskrivs som radikaliserad. Men det kan man nog lägga mindre vikt vid, enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp.
– Det här har nog mer att göra med psykologiska problem än att han är djupt inne i islamismen, säger han.

37-årige Espen Andersen Bråthen, som medgett att han dödade fem personer i Kongsberg i onsdags kväll, kan enligt den norska polisen ha haft ett terrormotiv.

Han har tidigare stått under bevakning då flera personer slagit larm och man befarat att han radikaliserats.

Personer i Andersen Bråthens omgivning vittnar samtidigt för norska medier om en person som varit allvarligt psykiskt sjuk under en längre tid och vårdats i omgångar.

– Inget som framkommit hittills tyder på att han varit en aktör inom de radikaliserande miljöerna, säger Magnus Ranstorp, docent som bland annat verkar vid Försvarshögskolan.

Ser inga tecken

I ett filmklipp som 37-åringen tidigare lagt upp på Youtube håller han ett anförande där han beskriver sig själv som en "budbärare" som "kommer med en varning" om något han ska göra.

Magnus Ranstorp ser inga tecken på att Andersen Bråthen blivit påverkad av någon eller gjort djupstudier av något extremt tankegods.

– Inga som jag ser i hans videor.

– Utan att veta alla aspekter så tänker jag att han inte är en tung aktör som är djupt inne i detta utan en person med psykiatriska problem som har hittat en ideologi som ska rättfärdiga vad han vill göra.

Att norsk polis lägger viss vikt vid den preliminära terrormisstanken tolkar Ranstorp som att de vill understryka att de har agerat på tidigare varningar om mannen.

"Tappat siktet"

Under pandemin har det generellt varit svårt för många som arbetar för att förebygga våldsbejakande extremism, poängterar den svenske forskaren.

– Man har liksom tappat siktet på personer som varit inne i sådana miljöer, på grund av att de har varit isolerade hemma och man inte kunnat träffa och utvärdera dem. Det kan ha varit en bidragande orsak i det här fallet, säger han.

Ranstorp sätter främst frågetecken vid den första utryckningen där polisen tappade kontakt med gärningsmannen, inte minst med tanke på tidigare terrordåd och försök till sådana i Norge.

Ranstorp tror att det kommer att blossa upp ny debatt om huruvida norska poliser bör bära skjutvapen. Han undrar också varför förstärkningen dröjde.

– När någon ringer in och säger att en man skjuter med pilbåge och dödar folk brukar man väl kasta alla resurser man kan mot problemet, säger terrorforskaren.