Beslutet fattades med röstsiffrorna 5–4 i den konservativt dominerade institutionen, sedan chefsdomaren John Roberts anslöt sig till de fyra liberala domarna i Högsta domstolen.
Louisiana ville inskränka rätten till abort genom att införa restriktioner för läkare som genomför dem. Läkaren skulle ha särskilda så kallade inskrivningsprivilegier och vara knuten till ett näraliggande sjukhus (högst 4,8 mil bort), något som ansetts kraftigt försvåra läkares möjligheter att utföra aborter.
President Donald Trumps regering har uttryckt stöd för Louisiana i rättsfallet.
Måndagens HD-beslut är det andra på fyra år som underkänner en lag som Louisianas. 2016 togs ett liknande beslut om abortlagar i Texas.
Domstolen har nio medlemmar som nomineras av presidenten. De måste sedan godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.
När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in.
Bakgrund: Abort i USA
Det finns flera vägledande beslut som reglerar rätten till abort i USA. Mest känt är det som kallas för "Roe mot Wade" från 1973. Det slår fast kvinnors rätt till abort med hänvisning till det 14:e tillägget i USA:s konstitution som handlar om den grundlagsskyddade rätten till privatliv. Enligt "Roe mot Wade" är abort tillåtet fram till att fostret visar livsduglighet, vilket då, 1973, beskrevs som mellan vecka 24 och 28. Aborter efter vecka 21 är dock mycket ovanligt.
Efter "Roe mot Wade" har aborträtten bekräftats genom flera utslag i Högsta domstolen. 1992 förklarades flera delstaters abortförbud som konstitutionsvidriga, och i och med det slogs det vakt om rätten till abort för landets kvinnor.
Delstatslagar spelar dock stor roll för huruvida det är möjligt att göra abort. Konservativa delstatsstyren har exempelvis satt upp så strikta regler för abortkliniker att många har tvingats stänga. Man har också satt gränser för hur sent i graviditeten en abort får genomföras. Georgia och Missouri med flera har exempelvis infört så kallade hjärtslagslagar som begränsar abort till de första sex veckorna av graviditeten.
Abortfrågan diskuteras intensivt bland politiker. De som motsätter sig ingreppet är ofta konservativa republikaner, inte sällan djupt religiösa, medan demokrater ofta försvarar aborträtten. Innan han blev politiker sade president Donald Trump att han var för rätten till abort, men därefter har han ställt sig på abortmotståndarnas sida.