Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir får sannolikt sitta kvar på posten om den sittande regeringen får förtroende att fortsätta. Arkivbild.
Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir får sannolikt sitta kvar på posten om den sittande regeringen får förtroende att fortsätta. Arkivbild. Bild: Naina Helén Jåma/TT

Kaos hägrar efter isländskt val

Efter många års kris och skandaler skulle Island kunna blicka framåt.
Men i lördagens val ser alltinget ut att bli mer splittrat än någonsin och ingen vet vad som väntar.
– Kaos, siar statsvetaren Eiríkur Bergmann.

För första gången i det närmare 1 100 år gamla alltingets historia kan nio partier komma att väljas in.

– Det förändrar isländsk politik en hel del. Det innebär att det kommer att vara mycket mer komplext att bilda en regering här än det har varit tidigare, säger Eiríkur Bergmann, som är professor i statsvetenskap vid universitetet i isländska Bifröst.

En brokig storkoalition har regerat Island de senaste fyra åren: ett progressivt vänsterparti, ett liberalt gammalt bondeparti och landets konservativa och traditionella maktparti har hållit ihop trots väldiga meningsskiljaktigheter.

Beprövat eller nytt

Efter det senaste dryga årtiondet – präglat av bankkrisen och återkommande regeringskriser – har de stora frågorna fått stå åt sidan i isländsk politik. Nyckelordet har varit stabilitet.

I valkampanjen har de tre regeringspartierna uppmanat islänningarna att rösta på något som de vet fungerar, på ett samarbete som bevisligen kan hålla.

– Och oppositionspartierna har kampanjat för att det är dags för förändring, att partier som ligger nära varandra ideologiskt borde arbeta tillsammans, säger Eva H Önnudóttir, professor i statsvetenskap vid Islands universitet i Reykjavik.

Bara ett parti – liberalkonservativa Självständighetspartiet som sitter i regering – har uppmätt stöd över 20 procent i de senaste mätningarna. Minst fem partier har legat omkring 10.

– Ju fler partier desto fler kompromisser behöver du göra. Och då löper man större risk att göra väljare besvikna. Det har blivit ett nytt landskap de senaste åren, säger Eva H Önnudóttir.

Behöver en fjärde

Om det blir en ny storkoalition så är det troligt att populära Katrín Jakobsdóttir, som leder Gröna vänstern, får fortsätta som statsminister även om Självständighetspartiet kan bli nästan dubbelt så stort.

Regeringen skulle dock sannolikt behöva få med sig ett fjärde parti i samarbetet för att uppnå en majoritet i alltinget. Men det är inte särskilt troligt att de lyckas locka något, enligt Eiríkur Bergmann.

– Det finns inget enda uppenbart alternativ. Det finns många möjligheter. Man kan föreställa sig många olika varianter av hur nästa regeringskoalition skulle kunna se ut, förmodligen åtminstone 15 sett till att antalet partier ökar, säger han.

– Nästan allt är i luften för närvarande. Framtida koalitionspartier kommer helt säkert behöva lägga många av sina frågor på hyllan.

Som Sverige?

Islänningarnas länge trytande förtroende för landets politiker har återhämtat sig efter kris- och skandalåren, enligt Eva H Önnudóttirs forskning. Men hon ser det växande antalet mindre partier som en konsekvens av den tyngre perioden.

Det kan vara så att Island är på väg att få ett politiskt landskap som påminner mer om de andra nordiska ländernas, med blockpolitik längs med en vänster-höger-skala, enligt professorn.

– Det finns också en diskussion om huruvida vi kommer se fler minoritetsregeringar, som i Sverige. Den här sortens fragmentering av partierna har hänt i nästan alla europeiska länder, så det är Island som har hamnat lite efter.

Vallokalerna på Island öppnar klockan 9 på lördagsmorgonen och stänger klockan 22 på kvällen.

Det isländska alltinget har 63 mandat. Det ligger i den mörka byggnaden i mitten av denna bild, i Reykjavik. Arkivbild.
Det isländska alltinget har 63 mandat. Det ligger i den mörka byggnaden i mitten av denna bild, i Reykjavik. Arkivbild. Bild: Frank Augstein/AP/TT
En vallokal som upprättats i rådhuset i Reykjavik inför lördagen.
En vallokal som upprättats i rådhuset i Reykjavik inför lördagen. Bild: Brynjar Gunnarsson/AP/TT
Socialdemokratiska Alliansens ledare Logi Már Einarsson med löfte om en 'grön offensiv' i Reykjavik. Partiet gör upp med regerande Gröna vänstern om vänsterväljare.
Socialdemokratiska Alliansens ledare Logi Már Einarsson med löfte om en "grön offensiv" i Reykjavik. Partiet gör upp med regerande Gröna vänstern om vänsterväljare. Bild: Brynjar Gunnarsson/AP/TT

Bakgrund: Lyckats sitta kvar

Islands regering är en kompromissfylld koalition, men den har lyckats sitta kvar hela mandatperioden. Det har inte skett sedan 2007. Regeringen var den sjunde på tio års tid när den tillträdde 2017.

År 2008 kollapsade Islands banksystem till följd av Lehman Brothers-kraschen och landet drogs ned i en djup depression. Året därpå tvingades den dåvarande regeringen bort.

2016 avgick den dåvarande statsministern Sigmundur David Gunnlaugsson då hans hemliga bankkonton avslöjats i den så kallade Panamaläckan.

Året därpå fick Gunnlaugssons efterträdare Bjarni Benediktsson ta ett kliv tillbaka sedan det framkommit att en minister försökt dölja att statsministerns pappa skrivit ett rekommendationsbrev till myndigheterna för att rentvå en dömd pedofil.

Fakta: Ovanligt många partier

I regering

Självständighetspartiet:

Nationalkonservativt, EU-skeptiskt parti som blivit största parti i alla val sedan självständigheten förutom ett, 2009.

Vänsterrörelsen/Gröna partiet (kort Gröna vänstern):

Vänsterparti med miljöinriktning som leds av statsminister Katrín Jakobsdóttir. EU-och Nato-skeptiskt. Bildades för att vänsterinitiativet Alliansen ansågs gå för långt åt höger.

Framstegspartiet:

Liberalt parti och traditionellt ett bondeparti som varit Islands näst största parti.

I opposition

Centerpartiet:

Populistiskt mittenparti som den skandalomsusade ex-statsministern Sigmundur David Gunnlaugsson bildade när han lämnade Framstegspartiet.

Alliansen:

Socialdemokratiskt parti som är EU-positivt och samarbetar med Europas socialdemokrater. Ledde regering krisåren 2009-13.

Piratpartiet:

Anti-etablissemangsparti som inte vill sälla sig till vänster eller höger. Lobbar för direktdemokrati, transparens och gröna skattereformer.

Reformpartiet:

Liberalt parti som står till höger i ekonomiska frågor. Bildades 2016 av EU-positiva självständighetspartister.

Folkpartiet:

Populistparti som driver frågor som rör äldre och funktionshindrade.

Inte i alltinget

Socialistpartiet:

Vänsterparti som ser en "bred klasskamp utan kompromiss" framför sig. Kommer av allt att döma komma in i sitt första val.