Sujatro Ghosh började med att lägga upp sina bilder på sitt Instagramkonto: instagram.com/sujatroghosh. Men de spreds snart till andra sociala medier.
Sujatro Ghosh började med att lägga upp sina bilder på sitt Instagramkonto: instagram.com/sujatroghosh. Men de spreds snart till andra sociala medier.

Komasker vapen i indisk kvinnokamp

Är det säkrare att vara ko än kvinna i Indien? Frågan har väckts i ett kontroversiellt fotoprojekt där indiska kvinnor poserar i komasker.

ANNONS
|

Våld mot kvinnor har varit i fokus i Indien sedan den uppmärksammade gängvåldtäkten mot en 23-årig student i Delhi 2012. Händelsen blev startskottet för stora manifestationer, som bland annat pressat fram hårdare straff för våldtäkt och löften om att sexualbrott ska prövas snabbare i särskilda domstolar.

Men våldtäkter, syraattacker och våld i hemmet är fortfarande stora problem.

Samtidigt har våldsbrott ökat mot personer som anklagats för att skada kor. Hindunationalistiska grupper som vill skydda det heliga djuret har tagit lagen i egna händer. Offren har oftast tillhört religiösa minoriteter. I juni höggs en muslimsk tonåring ihjäl efter att ha anklagats för att ha nötkött i sin ägo.

ANNONS

"Tyst protest"

- I Indien är kor mer beskyddade än kvinnor. De här kobeskyddargrupperna drar sig inte ens för att lyncha människor. Samtidigt anmäls varje kvart en ny våldtäkt i Indien. Varför kan vi inte skydda kvinnor om vi kan skydda kor? säger 23-årige Sujatro Ghosh till TT över telefon.

Frågeställningen gav den Delhi-baserade konstnären idén till hans senaste projekt: en serie fotografier av kvinnor i helt vardagliga situationer. Bilderna hade inte varit det minsta uppseendeväckande om det inte vore för att kvinnorna är iklädda komasker.

Syftet är att belysa skillnaderna i människors attityder till kvinnor och kor.

- Att slåss med extremistgrupper var aldrig ett alternativ för mig som konstnär. I stället kom jag på den här formen av tyst protest. Målet med projektet är att skapa medvetenhet om de här frågorna.

Fotografierna har väckt stor uppmärksamhet i sociala medier. Många reaktioner har varit positiva, enligt Sujatro Ghosh, men han har också fått ta emot hat och hot. En kommentar handlade om att han, och kvinnorna på bilderna, borde slaktas.

ANNONS

Projektet sprids

Majoriteten av de omkring 30 fall där människor dödats i korelaterat våld sedan 2010 har ägt rum efter det att premiärminister Narendra Modi och hans hindunationalistiska parti BJP vann valet för tre år sedan. Ett av Modis vallöften var att förbjuda slakt av kor.

Han gick nyligen ut och fördömde mobbvåldet, men partimedlemmar på lägre nivå har vid flera tillfällen försvarat kobeskyddargrupperna.

- Skydd av kor är en väldigt religiöst och politiskt laddad fråga i Indien, konstaterar Sujatro Ghosh som berättar att han till en början bara vågade fråga vänner och bekanta om de kunde ställa upp som modeller.

Men sedan projektet uppmärksammats har han börjat få förfrågningar om att delta från kvinnor i hela Indien. Genom gräsrotsfinansiering har han nu påbörjat en resa för att ta projektet landet runt.

- Det här handlar inte om min konst, utan om kvinnorna som jag samarbetar med och som verkligen kämpar för och tror på den här saken.

ANNONS
TT
Fakta: Våld mot kvinnor i Indien

Efter en uppmärksammad gängvåldtäkt mot en kvinna på en buss i Delhi i december 2012, som ledde till att kvinnan dog, har brist på jämställdhet och brott mot kvinnor debatterats flitigt i Indien. Lagstiftningen mot sexbrott har skärpts.

Det hindrar inte att nya grova brott begås mot kvinnor.

I Indien förekommer också former av våld mot kvinnor som är ovanliga i andra länder, bland annat så kallade hemgiftsmord, då unga kvinnor mördas eller drivs till självmord av makar och svärföräldrar därför att dessa inte har fått den hemgift som de önskat.

Enligt myndigheternas statistik registrerades över 327000 brott mot kvinnor under 2015.

Dessutom har andelen fällande domar i sexualbrottsmål sjunkit, från omkring 50 procent 2012 till knappt en tredjedel under förra året.

Samtidigt tros många kvinnor, särskilt i marginaliserade samhällen, dra sig för att anmäla våldsbrott av rädsla för att deras förövare ska hämnas, eller på grund av den skam som omgärdar övergreppen.

Kvinnorättsgrupper har bland annat lyft fram djupt rotade patriarkala attityder, dåligt utbildade poliser och undermålig gatubelysning och kameraövervakning som orsaker till de höga brottstalen.

Källa: Amnesty, The Guardian

ANNONS