Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Krisen i Venezuela – detta har hänt

Dödliga gatuprotester och två politiska läger som gör anspråk på presidentmakten. Med en ekonomi i fritt fall har Venezuela rasat ner i en djup politisk kris den senaste veckan. Detta är det vikigaste som har hänt:

• 10 januari – Maduro svärs in på nytt

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Nicolás Maduro svärs in för sex nya år som Venezuelas president. Ceremonin utförs av landets regimlojala högsta domstol eftersom nationalförsamlingen, som kontrolleras av oppositionen, sattes ur spel genom ett omstritt val 2017.

• 11 januari – Maduro får en utmanare

Oppositionen uppmanar till massprotester mot Maduro. Nationalförsamlingens nyvalde ordförande, 35-årige Juan Guaidó, hänvisar till landets författning och säger att han är redo att ta över presidentposten tills val kan hållas.

• 15 januari – löfte om amnesti

Nationalförsamlingen utlovar amnesti till alla militärer som överger Maduro.

• 21 januari – ett mindre uppror slås ner

En grupp militärer tar kontrollen över en postering norr om huvudstaden Caracas. De publicerar en video i sociala medier där de tar avstånd från president Nicolás Maduro och uppmanar folket att gå ut på gatorna för att stötta dem.

Det lilla upproret slåss snabbt ner av polis och militär. 27 soldater grips.

Gatuprotester uppstår runt om i Caracas. Flera demonstranter skadas.

Venezuelas högsta domstol slår fast att nationalförsamlingens ledning saknar legitimitet och att besluten som fattas där inte gäller.

• 22 januari – USA kallar Maduro för diktator

USA:s vicepresident Mike Pence uttrycker sitt stöd för oppositionen i Venezuela och kallar Maduro för diktator.

I ett tal som sänds i tv och radio anklagar Maduro Washington för att ge order om fascistisk statskupp i Venezuela.

• 23 januari – Guaidó utropar sig till tillfällig president

Tiotusentals människor demonstrera i flera städer runt om i Venezuela – för och emot Nicolás Maduro – vilket leder till oroligheter och sammandrabbningar i Caracas.

Högsta domstolen ger order om en polisutredning mot nationalförsamlingen, som anklagas för att ha försökt avsätta Maduro.

Juan Guaidó utropar sig till interimspresident. Han säger att han ska leda en övergångsregering och utlovar fria val.

USA:s president Donald Trump erkänner Guaidó som tillfällig president. Även Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Peru och flera andra länder uttrycker sitt stöd för honom. EU efterlyser fria val i Venezuela.

Turkiet, Kuba, Bolivia och Mexiko uttrycker sitt stöd för Nicolás Maduro.

Maduro bryter de diplomatiska förbindelserna med USA och ger USA:s diplomater i Venezuela 72 timmar att lämna landet.

USA:s utrikesdepartement svarar att Maduro saknar befogenhet att avsluta ländernas relation.

Venezuelas försvarsminister, general Vladimir Padrino, tar avstånd från Juan Guaidó och uttrycker sitt stöd för Nicolás Maduro.

Den ickestatliga organisationen OVCS säger att 13 personer dödats under oroligheterna som pågått i två dagar.

• 24 januari – Guaidó erbjuder amnesti

Dödssiffran i protesterna har stigit till 26, enligt OVCS.

Storbritannien går ut och stöttar Guaidó. Frankrikes president Emmanuel Macron hyllar de oppositionella demonstranternas mod, och säger att Europa "stödjer demokratins återuppbyggande" i landet.

Rysslands president Vladimir Putin uttrycker sitt stöd till regimen och en önskan om ett fortsatt samarbete, rapporterar den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Ria. Putin varnar också USA och andra stater för att ingripa militärt i Venezuela.

Juan Guaidó uppmanar i en intervju med USA-baserade Univision återigen militären att överge Maduro och utlovar amnesti för alla som gör det. Han utesluter inte amnesti för Maduro om denne lämnar ifrån sig makten.

Fler än 350 människor har gripits under veckans protester, enligt FN.

Källa: AFP, Utrikespolitiska institutet