Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Flyktingar från oron i Tigray-området i norra Etiopien i ett flyktingläger i Sudan. Arkivbild.
Flyktingar från oron i Tigray-området i norra Etiopien i ett flyktingläger i Sudan. Arkivbild. Bild: Nariman El-Mofty/AP/TT

Läget i norra Etiopien "bortom all kontroll"

Hotande flyktingkris och ett läge som kan bli mycket värre än vad det är. Konflikten i norra Etiopien väcker stark oro inom EU.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto har just kommit hem från Etiopien och Sudan, efter att ha skickats ut som särskilt sändebud för EU:s räkning.

Uppdraget? Att undersöka läget efter den etiopiska regeringsoffensiv som inleddes mot Tigray-området sent i höstas.

Resultatet? Inte särskilt hoppingivande.

– Etiopien har öppnat en Pandoras ask och hamnat i en situation som militärt och människorättsligt är väldigt mycket bortom all kontroll. Nu har det här pågått i tre månader och fortfarande ser vi inget slut, säger Haavisto på en pressträff med TT och en grupp andra nyhetsmedier på Finlands EU-kontor i Bryssel.

Katastrof?

Enligt de styrande i Etiopien har allt handlat om att slå tillbaka vad man kallat för en ”statskupp” i Tigray-regionen. Det har gjorts inte bara med regeringsstyrkor, utan även med hjälp av milis från grannregionen Amhara och armén från grannlandet Eritrea.

Det har skapat en svårövervakad situation med etiopisk militär i städerna och de större vägarna, milis som agerar på egen hand, eritreanska styrkor i gränsområdet och ”fickor” under oppositionskontroll.

– Ett recept för en katastrof. Det tycks som om två miljoner människor eller till och med ännu fler är i behov av humanitär hjälp, säger Haavisto.

"Mycket bitterhet"

Den finländske utrikesministern hoppas att EU ska kunna hjälpa till i samtal både mellan länderna i området och internt.

– Etiopien är i behov av en nationell dialog för att diskutera framtiden för Tigray. Det finns mycket bitterhet och en känsla av att inte vara delaktiga, säger Haavisto.

Den mesta akuta maningen till Etiopien handlar dock om att ge internationella hjälporganisationer fullt tillträde, även till områden som hålls av oppositionen.

– Vad vi ser är början på ännu en stor flyktingkris. Det sägs ofta att saker inte kan bli värre än vad de är – men det kan det, säger Pekka Haavisto i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto har besökt Etiopien och Sudan för EU:s räkning. Arkivfoto.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto har besökt Etiopien och Sudan för EU:s räkning. Arkivfoto. Bild: Valentin Flauraud/AP/TT

Regionen Tigray ligger i Etiopiens norra delar och befolkningen utgör omkring 6 procent av landets 109 miljoner invånare. Regionen utgjorde tillsammans med regionen Afar och delar av Eritrea kärnlandet i det äldsta Etiopien.

Huvudstad är Mekele.

Stommen i den gerilla som störtade diktatorn Mengistu Haile Mariams regim 1991 utgjordes av tigreaner, vilka sedan kom att dominera den etiopiska politiken. Men deras inflytande har minskat under premiärminister Abiy Ahmeds styre, och partiet TPLF, som domineras av tigreaner, har valt att lämna den styrande koalitionen.

Sedan Abiy Ahmed kom till makten 2018 har en rad tigreanska befattningshavare blivit avsatta, sparkade eller åsidosatta – något som enligt den federala regeringen skett som ett resultat av insatser mot korruption. Tigreaner har å sin sida sett regeringens åtgärder som ett sätt att minska deras inflytande.

I november inledde regeringen en militärinsats i Tigray, med motiveringen att TPLF-styrkor attackerat en arméförläggning, dödat ett stort antal soldater och tagit med sig vapen. Detta förnekades av TPLF.