Donald Trump gick över på den nordkoreanska sidan om gränsen vid sitt möte med Kim Jong-Un.
Donald Trump gick över på den nordkoreanska sidan om gränsen vid sitt möte med Kim Jong-Un.

Leende Trump i Nordkorea, nystart för samtal

Historia har skrivits vid gränsen mellan Syd- och Nordkorea. Där log USA:s president Donald Trump tillsammans med Nordkoreas diktator Kim Jong-Un – och beträdde som första sittande amerikanske president nordkoreansk jord. Trump säger att Nordkoreasamtalen ska starta på ny kula och att han vill bjuda Kim till Vita huset.

ANNONS
|

Kamerorna smattrade frenetiskt när Kim skämtsamt sade att han inte hade väntat sig att se Donald Trump där, vid den demilitariserade gränszonen. Sedan bjöd han honom att som första amerikanske president gå in i Nordkorea.

- En stor dag för världen, sade Trump.

Några minuter senare hyllade en leende Kim Jong-Un sin gäst:

- Han kom fysiskt hit och gick på nordkoreansk mark. Det har stor betydelse, sade han i direktsänd tv.

ANNONS

- Vi vill sätta punkt för det otrevliga förflutna. De (Trumps steg) är en mycket modig och beslutsam handling.

"Tycker om varandra"

Trump tillbringade bara några få minuter i Nordkorea men säger att det var en stor ära att gå över gränsen. Han säger även att han vill bjuda in Kim till Vita huset, vid "rätt tid".

- En massa framsteg har gjorts... Det är oerhört positivt. Vi träffades och tyckte om varandra från första dagen.

Omedelbart efter ryggdunkningen vid gränsövergången drog sig de båda ledarna undan för ett över 50 minuter långt möte på tu man hand. Efteråt, när Trump och Sydkoreas president Moon Jae-In hade följt Kim tillbaka över gränsen, sade Trump att förhandlingarna mellan Nordkorea och USA ska starta på ny kula. Båda sidor ska utse varsitt team som ska arbeta med samtalen.

Vidare vill USA:s president se Kim som gäst i Vita huset när "tiden är rätt". Sanktionerna mot Nordkorea kvarstår men han ser fram emot att lyfta dem.

ANNONS

- Det viktiga är inte att det går fort utan att det blir bra, sade Trump om processen och slog sig för bröstet när det gäller den förhållandevis fredliga utvecklingen på den koreanska halvön de senaste åren.

I stort löst?

Den till synes spontana idén om ett möte vid gränsen framfördes av USA:s president i en tweet från G8-mötet i Japan på lördagen: "Om ordförande Kim i Nordkorea ser detta, kan jag träffa honom på gränsen/DMZ bara för att skaka hand och säga hej(?)!", skrev han.

Kim läste uppenbarligen meddelandet.

Träffen är den första sedan det snöpliga andra toppmötet mellan Kim och Trump i Hanoi i Vietnam i februari – det som avslutades i förtid utan att något avtal om kärnvapennedrustning slöts.

Det mötet ägde rum drygt nio månader efter det upptrissade första toppmötet mellan ledarna i Singapore. Då skrevs ett tvåsidigt dokument under i vilket USA:s president lovade att förse Nordkorea med säkerhetsgarantier och Pyongyang sade att man skulle arbeta för "total kärnvapennedrustning" på den koreanska halvön.

Trump påstod efteråt att problemet med Nordkoreas kärnvapenhot "i stort" var löst. Men i februari i år lade FN fram en rapport i vilken det konstateras att Nordkoreas kärnvapenprogram är intakt samt att landet arbetar för att dess kärnvapen inte ska kunna förstöras av ett militärt anfall. Detta bland annat genom att sprida ut produktionen och använda civila byggnader för montering och tester av robotar. Kim har även närmat sig Ryssland och mött landets president Vladimir Putin.

ANNONS

Inget fredsavtal

Nordkorea har dock inte genomfört några tester av långdistansrobotar och den antiamerikanska propagandan i samhället har tonats ner. Och Kim och Trump har brevväxlat.

- Detta är väldigt personbaserat, konstaterade Niklas Swanström, Nordkoreaanalytiker och chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP), för TT i samband med Hanoimötet.

Nordkoreafrågan är komplex och mångbottnad. Flera experter understryker att diktaturen vill vara en kärnvapennation, att vapnen är viktiga för landets nationella identitet. Vad omvärldens krav på kärnvapennedrustning på den koreanska halvön egentligen betyder är omtvistat, bedömare menar att Pyongyang anser att även Sydkorea och dess allierade USA måste innefattas.

Lägg därtill att inget permanent fredsavtal undertecknades efter 1950-talets Koreakrig, enbart ett avtal om vapenstillestånd. Den frågan skaver mellan de båda grannländerna och bidrar till att Nordkorea känner sig hotat, enligt experter.

TT
Bakgrund: Töväder mellan Nordkorea och USA

Våren 2018 tinade relationen upp mellan diktaturen Nordkorea och omvärlden, bland annat efter Nordkoreas deltagande i vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang.

Innan dess hade situationen varit spänd i många år – Nordkorea har utsatts för omfattande sanktioner på grund av bland annat sina kärnvapentester. Under 2017 pågick ett verbalt "förolämpningskrig" mellan landets diktator Kim Jong-Un och USA:s president Donald Trump.

Den 27 april i fjol möttes ledarna för de två koreanska nationerna på gränsen mellan Nord och Syd och enades om att arbeta för ett fredsavtal och kärnvapennedrustning på Koreahalvön.

Den 9 maj besökte USA:s utrikesminister Mike Pompeo Nordkorea och träffade landets ledare Kim Jong-Un, vilket sågs som en förberedelse för ett toppmöte mellan Kim och USA:s president Donald Trump. Som ett tecken på god vilja förstörde Nordkorea i slutet av maj sin anläggning för kärnvapentester i Punggye-ri och släppte tre amerikaner som suttit fängslade i Nordkorea.

Det historiska första toppmötet ägde rum i Singapore den 12 juni i fjol. De båda ledarna sade sig ha fått mycket bra kontakt och skrev under en överenskommelse där Kim lovade att arbeta för en kärnvapenfri koreansk halvö och Trump lovade säkerhetsgarantier åt landet som i många år varit USA:s fiende.

Ett nytt toppmöte ägde rum den 27-28 februari i Vietnams huvudstad Hanoi. Det blev inte lika framgångsrikt, Trump lämnade det i förtid och inget avtal om kärnvapennedrustning slöts.

De två ledarna har dock fortsatt att hålla kontakten, brand annat genom brevväxling. Trump har sagt att han och Kim förstår varandra. I samband med G20-mötet i Osaka i Japan i helgen twittrade USA:s president en till synes spontan inbjudan till Kim att mötas vid den demilitariserade zonen (DMZ) mellan Syd- och Nordkorea, som Trump själv skulle besöka.

Bakgrund: Det slutna Nordkorea

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53. Länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande.

Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält för de cirka 25 miljoner invånarna.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande. Uppgifter visar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, liksom för grova brott. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet förekommer stora arbetsläger för dissidenter.

Nordkorea är samtidigt en kärnvapenstat och ett militariserat samhälle som lägger stora resurser på sitt försvar. Enligt FN:s resolutioner får landet inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Upprepade brott mot dessa resolutioner har lett till att landet utsatts för mycket omfattande sanktioner.

Källor: Landguiden, NE med flera

Bakgrund: Koreakriget

Korea har genom seklerna varit hårt ansatt utifrån, än av Japan, än av Kina. Vid sekelskiftet 1900 lade Japan under sig Korea och 1910 annekterades halvön.

Ockupationen upphörde med Japans nederlag i andra världskriget 1945. Korea befriades då av sovjetiska och amerikanska trupper som besatte varsin del av landet. Tanken var att Korea skulle återförenas, men Nord och Syd kunde inte enas. Ansvaret överläts till FN men där blev diskussionerna också fruktlösa. I stället utropades 1948 två helt nya stater: Sydkorea och Nordkorea.

Med stöd från Kina och Sovjetunionen anföll Nordkorea 1950 grannen i syd. FN:s säkerhetsråd röstade kort därefter för att skicka trupp till Sydkoreas försvar. 16 länder ställdes upp och leddes inofficiellt av USA.

Koreakriget kom att rasa mellan 1950 och 1953 och även involvera Kina. Så småningom hamnade man i ett dödläge och 1953 slöts ett avtal om vapenstillestånd. Inget permanent fredsavtal har undertecknats, men mellan de två koreanska staterna finns en demilitariserad zon.

Kriget tros ha krävt uppemot fem miljoner dödsoffer, nära 37000 av dem amerikaner. Efter det har den koreanska halvön varit delad mellan det Sovjetallierade Nordkorea och det USA-stödda Sydkorea. Sedan Sovjetimperiet vittrade sönder, och stödet från Moskva upphörde, har Nordkorea lutat sig mot Kina.

Källor: USA:s försvarsdepartement, Nationalencyklopedin, Icasualties.org med flera

ANNONS