Lesbos har blivit en vänthall

ANNONS
|

Många liknar Moria, det stora flyktinglägret på Lesbos, vid ett fångläger, även om de som bor där får gå in och ut som de vill.

– Jag tror de vill att det ska vara så för att markera att det här är inget ställe man vill komma till, säger en kille vi träffar där.

Moria ligger på landet någon mil utanför Lesbos huvudort Mytilini. Lägret är omgärdat av höga taggtrådsstängsel. Vid ingången finns en bom och vakter som noga registrerar vilka som kommer in. Utanför står en stor blå polisbuss parkerad.

Signalen är tydlig – här släpps ingen obehörig in. Vi har vid flera tillfällen ansökt om besökstillstånd för att med egna ögon kunna se och beskriva förhållandena där, men fått nej varje gång. Så i stället rör vi oss utanför området och för att lyssna på de som bor där.

ANNONS

På en kulle alldeles bredvid finns ett läger med mindre tält och utan stängsel Här är förhållandena ännu sämre. Man värmer vatten över öppen eld och gör sin morgontoalett ute i det fria.

Spare Ceesay har bott i lägret tre månader.

– Man tappar hoppet när man lever här en längre tid , säger han. Man glömmer saker och tappar bort sig själv.

Bortkörda av polisen

Mitt i vårt samtal dyker två polismän upp och säger att vi genast måste lämna området. Journalister får inte vistas här. De upplyser också om att det är strängt förbjudet att ta bilder på något av lägren utifrån och följer oss tätt tills vi kommit till gatan utanför.

Drygt 2000 flyktingar bor inne i det stora lägret. Enligt Läkare utan gränser har minst fem personer dött här på grund av de dåliga förhållandena under den kalla höst och vinter som varit. Andra berättar att det skett flera självmord och självmordsförsök.

Vissa förbättringar ska nu ha gjorts och barnfamiljer har flyttats till andra boenden. Majoriteten i lägret är sedan dess män.

Sover på golvet

Mohammed Mehdi från Afghanistan har bott i Moria i nio månader. Han är kritisk till att medier inte får besöka lägret och tycker det är viktigt att omvärlden får veta hur flyktingarna har det.

ANNONS

– Det är hemskt där inne, säger han. Efter det som hände i vintras lovade de att vi skulle få containerhus, men vi bor fortfarande i tält och sover på golvet.

Även om temperaturen nu ligger runt tio grader gör regnandet att det blir fuktigt och kallt. Vi hör flera vittnesmål om att det är ont om toaletter, underdimensionerat med duschar där varmvatten ofta saknas och det ibland inte finns något vatten alls.

– Värst av allt är väntan och sysslolösheten, säger Mohammed Mehdi. Det är mycket frustration och stress. Många mår psykiskt dåligt.

Han är glad över att han själv emellanåt kan hjälpa volontärer att tolka.

– Då har jag lite att göra. Men de flesta har ingenting.

I dag beräknas runt 5000 flyktingar finnas på Lesbos. Deras mål är att lämna ön och komma vidare i Europa. Men de är fast i en pågående asylprocess.

"Folk sitter fast här"

Den mentala hälsan är det allvarligaste problemet för flyktingarna som är kvar på Lesbos, enligt Achileas Tzemos, som arbetar på organisationens klinik i Mytilini. Han berättar att asylprocessen är utdragen och att informationen från myndigheter är förvirrande. Många upplever en konstant skräck för vad som ska hända med dem. Ska de blir deporterade till Turkiet? Till sina hemländer?

ANNONS

– Läget på ön har förändrats sedan avtalet mellan Turkiet och EU. Nu sitter folk fast här och kommer inte vidare i Europa. Stress och psykisk ohälsa kommer med den osäkra situationen, säger han.

Ändå ser han både för- och nackdelar med myndigheternas försök att korta asylprocessen.

– Vi är oroliga för att alla inte får den tid de behöver för intervjun. De som blivit utsatta för tortyr eller sexuellt våld behöver tid och tillit för att kunna berätta vad de varit utsatta för och kunna få en rättvis bedömning.

Men överenskommelsen mellan EU och Turkiet stoppar inte människor från att söka sig till Europa, menar Achileas Tzemos.

– Det är svårt att veta om flyktingars resa till Lesbos kommer att tillta när det blir varmare. Vi ser att fler tar vägen genom Bulgarien. Människor slutar inte fly för att avtal skrivs. Det går inte att stoppa. Det blir svårare, farligare och dyrare för dem och de tvingas ta större risker. Men människor kommer att fortsätta fly från krig och nöd.

Oro för framtiden

Familjen Shekho från Aleppo i Syrien är en av de barnfamiljer som fått flytta från Morialägret sedan de svåra förhållandena blev uppmärksammade. De kom till Lesbos för ett halvår sedan och bodde i lägret de första fem månaderna. Nu har de fått ett rum med kokvrå med knapp vandrarhemsstandard strax utanför Mytilini.

ANNONS

I rummet finns fyra sängar med grå filtar, ett litet bord och några stolar. Lillebror Mohamed är 13 månader, pigg och nyfiken. Storasyster Minas, tre år, är mer avvaktande och får låna mamma Wedad Shekhos mobil under tiden vi pratar.

– Vi vill helst komma till Tyskland, säger pappa Brevan Mohamad. Jag har mina bröder och andra släktingar där. Men vi tvingades söka asyl i Grekland, annars sa de att vi skulle skickas tillbaka till Turkiet.

Han är orolig för framtiden. Grekland är ett land i kris och arbetslösheten är hög. Hur ska då han, en flykting, kunna få jobb? frågar han sig.

Wedad Shekho säger att hennes önskan är att barnen ska få en trygg uppväxt, kunna gå i skolan och leva under säkra förhållanden. Hennes innersta dröm är att de skulle kunna göra det i hemlandet. Men varken hon eller hennes man tror att de någonsin kommer att kunna återvända till Syrien igen.

I Moria levde de i ett UNHCR-tält tillsammans med åtta andra familjer, totalt 24 personer.

– Det var en svår tid, säger Wedad Shekho. Det var kallt och många konflikter i lägret. När flera personer dog fick vi som är barnfamiljer flytta därifrån.

ANNONS

Nu har de det bättre, säger hon.

– Här har vi det bra med värme och så. Men det finns kackerlackor och andra småkryp och det finns inte utrustning för att vi ska kunna laga vår egen mat. Den kommer från lägret.

Men det är sysslolösheten och ovissheten inför framtiden som är det stora bekymret för dem, som för andra i samma situation.

– Vi gör allt för att barnen ändå ska må bra och känna sig trygga. Det är det allra viktigaste.

Vakar över havet

Regnet har avtagit något, men det är kallt och beckmörkt. Klockan är snart tolv på natten. Nikos Chatzillas, Gabriel Sandrigo och Raoul Morena Supervia hjälps åt att montera mörkerkikaren på utsiktsplatsen ovanför fyren Korakas på norra Lesbos.

De är volontärer för organisationen Lighthouse Relief och i natt är det deras tur att vaka över havet. Härifrån är det knappt en mil till den turkiska kusten. När flyktingströmmen var som störst 2015 var det hit, till den norra delen av ön, allra flest människor kom.

– Nu kommer det inte lika många båtar längre, säger Nikos Chatzillas, som själv är från Lesbos. Kanske en eller två per vecka. Men vi kan inte veta, så därför finns våra volontärer här varje natt mellan 24 och 09. Vi måste vara beredda på att det kan hända och kunna hjälpa dem som kommer.

ANNONS

2015 anlände 500 000 människor över havet från Turkiet till Lesbos. Sedan dess har mycket hänt. Den 18 mars förra året undertecknades avtalet mellan EU och Turkiet, med syftet att stoppa flyktvägen över Egeiska havet. Ungefär samtidigt stängdes gränserna längs den så kallade Balkanrutten. En tid senare skärpte flera andra länder, däribland Sverige, sina asylregler.

Men anledningarna till att fly från krig och nöd har inte minskat. Kriget i Syrien pågår. Striderna i Irak har tilltagit och läget i Afghanistan bedöms som allt mer osäkert.

Nikos Chatzillas säger att situationen är instabil och läget kan förändras snabbt. Veckan innan kom en båt med 45 personer ombord till kusten nära byn Skala Sikamineas, där Lighthouse Relief har sitt säte på ön. En fiskare upptäckte båten som var på väg att sjunka. Han kontaktade Lighthouse Relief och i samarbete med UNHCR kunde samtliga på gummibåten räddas.

"Hjälper som vi själva hade velat bli hjälpta"

Skala Sikamineas är en attraktiv turistort, vackert belägen i en skyddad vik där höga berg tornar i bakgrunden. Förra säsongen kom långt färre turister än tidigare år. Den lilla byn, med 150 invånare, är numera känd som ett av de ställen som fått ta emot allra flest flyktingar. Fiskaren Stratos Valamios, som bor här, säger att det är självklart att man ska hjälpa dem som flyr.

ANNONS

– Det har vi gjort i alla tider eftersom vi ligger så nära gränsen till Turkiet, säger Stratos Valamios.

Han har varit med och räddat många liv, men också hållit döende människor i sin famn. Problemet är inte flyktingarna, säger han. Problemet är krigen.

– Vi ger den hjälp vi själva skulle ha velat ha om vi var i samma situation.

Han ser ett maktspel, som i grunden enbart handlar om pengar, inte om människors väl och ve.

– Det är business alltihop. Allt handlar om pengar. Kriget, smugglingen. Länder som säljer vapen, men vägrar ta hand om de människor som blir offer för krigen. Det är ett spel. Bara ett spel.

Som många andra vi möter uttrycker Stratos Valamios en besvikelse över att omvärlden inte är med och tar sitt ansvar för flyktingarna.

– Det finns inte jobb åt alla som kommit, säger han. Inte ens grekerna får jobb i dag.

Månar om lokalbefolknngen

För Lighthouse Relief är det viktigt att måna om lokalbefolkningen. De vet vilka uppoffringar de gjort och gör för dem som flytt. Nu, när det är mer glest mellan båtarna som kommer, ägnar volontärerna en hel del av sin tid till att städa på stränderna runt byn. Det är mycket att ta hand om – delar från trasiga båtar och flytvästar flyter ständigt upp.

ANNONS

Nikos Chatzillas, som är produktdesigner till vardags, ser till att materialet återanvänds. Av rester från gummibåt kan det till exempel bli plånböcker.

– Vi gör något bra av materialet och underlättar samtidigt för de som bor här, säger han.

Det fanns ingen beredskap för och ingen erfarenhet av att ta emot så många människor på så litet område under så kort tid, varken från EU eller Grekland. Så myndigheterna och folket på Lesbos fick ta tag i det på egen hand och göra vad de kunde för flyktingarna. Människor berättar att de packade sina bilar med vatten, bröd, filtar och kläder för att möta upp flyktingar som kom gående längs vägen. Andra som Stratos Valamios fanns på plats på stränderna.

I dag kan en viss trötthet anas bland befolkningen och det finns en bitterhet mot såväl makten i Grekland som i EU. Lesbos har hamnat utanför radarn och lämnats åt sitt öde.

Många på ön är bekymrade över ekonomin och ser hur fattigdomen breder ut sig. Förra året förlorade Lesbos 70 procent av sin turism. Man oroas över att deras ö enbart ska förknippas med flyktingar och glömmabort att det är en vacker semesterö.

ANNONS

Bor i ett ödehus

Det hänger sovsäckar vid fönstergluggarna till ett ödehus i utkanten av Mytilini. Det visar sig rymma något slags alternativläger. Ett 50-tal personer övernattar i huset och föredrar att bo här i stället för i något av de officiella lägren. Under dagarna är det fler söker sig hit. Det anordnas olika aktiviteter och lagas mat, som delas ut till dem som vill ha.

Faysal Bououch från Tyskland guidar oss runt i den stora halvfärdiga cementbyggnaden.

– Här hjälper vi varandra. Vi är ingen organisation eller så. Alla är välkomna, säger han.

– De som sover här är mest unga killar från Afghanistan. De är livrädda för att bli tillbakaskickade. Men under dagarna kommer fattiga människor, flyktingar från läger och andra hit.

I en avdelad plats på golvet målar några barn och vuxna masker. En trappa upp har en tjej just hållit en lektion i tyska. Några som är här verkar berusade och det är ganska smutsigt. Men vänligt.

Faysal Bououch berättar att de till och med ordnat med toaletter och vatten. Och myndigheterna är väl medvetna om att de finns.

– Polisen kommer hit då och då och kanske letar efter någon person. Men de stoppar oss inte. Samhället klarar ju inte att ta hand om alla som är här, så de låter oss vara.

ANNONS

I omgivningen runt omkring ska det finnas ytterligare fem liknande ställen.

Passet på fyren är över

På utsiktsplatsen vid Korakas fyr håller natten på att övergå till dag. Nikos Chatzillas, från Lesbos, Gabriel Sandrigo, från Schweiz och Raoul Morena Supervia, från Spanien behöver inte använda sig av mörkerkikaren längre för att svepa över havet. Det blåser hård vind och de kan dra en suck av lättnad över att inga flyktingar befann sig i en gummibåt på havet den här natten.

Snart är deras pass över. I morgon natt tar tre andra volontärer vid för att vaka över havet där människor lagt sitt sista hopp i skrupellösa smugglares händer för att nå en trygg strand. Flyktingar som fortfarande hoppas att det ska vara en hållplats på vägen in i Europa.

Läs också:

Ella Carlqvisthjälper flyktingarna på plats

Evalis Björk

Avtalet EU mellan Turkiet

  1. Undertecknades den 18 mars 2016, med syftet att minska antalet flyktingar som tar sig från Turkiet och vidare in i EU.
  2. Innebär att de som tar sig till Grekland men inte söker asyl där ska kvarhållas och sedan återföras till Turkiet.
  3. Turkiet får 30 miljarder kronor av EU för att bygga upp sin flyktingmottagning och ytterligare 30 miljarder kronor till slutet av 2018 om det inte räcker till och om de använt pengarna på rätt sätt. Även viseringslättnader för turkiska medborgare och påskyndade förhandlingar om EU-medlemskap ingår i avtalet.
  4. EU ska ta emot en annan flykting som är i Turkiet för varje flykting som återförs. Än så länge handlar det om ett mycket begränsat antal.
  5. Människorättsorganisationer har kritiserat avtalet för att det r bland annat strider mot återsändandeförbudet, för hur Turkiet behandlar flyktingar samt för de förhållanden som flyktingar lever under i det slutna registreringslägret i Moria på Lesbos.

Källa: Migrationsinfo.se

Många på flykt

  1. Över en miljon flyktingar har kommit till Grekland sedan 2015. Sedan mars 2016 har antalet minskat drastiskt.
  2. Lesbos är den ö som tagit emot flest flyktingar
  3. Nu beräknas 60 000 flyktingar befinna sig i Grekland. Av dem finns cirka 5000 på Lesbos.
  4. Minst fem personer har mist livet på grund av bristfälliga förhållanden i lägret i Moria på Lesbos. I november dog en kvinnan och en sexårig pojke vid en gasexplosion i ett tält. Pojkens mamma och en fyra-åring fick svåra brännskador.
  5. Enligt TT bodde då 5 000 personer i lägret. Sedan dess har barnfamiljer flyttats därifrån. I dag uppges 2 000 bo i lägret.

Lesbos

  1. Är belägen i Egeiska havet och Greklands tredje största ö.
  2. Lesbos har drygt 85 000 invånare.
  3. Huvudorten är Mytilini.
ANNONS