Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ursula von der Leyens förslag att göra om Dublinförordningen kom inte helt otippat. Arkivbild.
Ursula von der Leyens förslag att göra om Dublinförordningen kom inte helt otippat. Arkivbild. Bild: Adam Wrafter/SvD/TT

Migrationsexperten om förslaget: "Inget nytt"

Ansvariga på Migrationsverket hade anat att något var på gång så helt överraskande var inte EU-ledaren Ursula von der Leyens förslag att göra om Dublinförordningen. Inte heller för migrationsexperten Bernd Parusel kom beskedet som en blixt från klar himmel.

– Man har länge försökt få till ett system för att göra ansvarsfördelningen mer rättvis, säger han.

Bernd Parusel, doktor i statsvetenskap och tidigare utredningssekretare i den parlamentariska migrationskommittén, har följt debatten om Dublinförordningen under en lång tid. Han förvånades därför inte allt för mycket när han hörde der Leyens förslag.

– Det är inget helt nytt att man vill göra om systemet då en reformprocess pågått under en längre tid. Men inget har lyckats hittills då medlemsstaterna inte kommit överrens, säger han.

TT: Finns det något som tyder på att det kan lyckas denna gång?

– En skillnad är situationen gällande asylsökande, antalet som kommer till EU nu är betydligt mindre än 2015–2016. Men de politiska förutsättningarna är desamma så man får se om kommissionen har några nya intressanta förslag som kan bryta låsningarna i debatten.

Flyktinglägret Moria.

Parusel påpekar också att grundproblemet med Dublinförordningen är att fördelningen av asylsökande mellan de olika EU-länderna är obalanserat och att vissa länder tar ett emot många människor medan andra knappt tar emot några asylsökande alls.

TT: Varför tror du der Leyen tar upp ämnet nu? Hur viktig är migrationsfrågan i dagens EU?

– I linjetalet tas många stora frågor upp, och då är migrationsfrågan given. Trots att migrationsfrågan kanske inte är lika pressande nu som den var 2015 så fortsätter den att skapa splittring. Kanske har frågan hamnat lite i skymundan när annat kom emellan – som brexit, klimatet och coronaviruset. Frågan har även aktualiserats i dagarna i och med branden i det grekiska flyktinglägret Moria.

Brister i registreringen

Maria Soopöld Lilliebladh, är enhetschef på Dublinenheten vid Migrationsverket. För henne var onsdagens besked både överraskande och samtidigt väntat.

– Vi har precis fått reda på det här. Det har pågått förhandlingar under flera år, så vi förstod att det var någon förändring på gång. Men vi vet ingenting mer än vad vi läst på nyheterna i dag, säger hon till TT.

Sedan 2013 har situationen i världen förändrats. Flyktingkrisen 2015 har förändrat politik och opinion i Europa och EU har slutit ett flyktingavtal med Turkiet för att minska antalet flyktingar som tar sig in i EU – bland mycket annat.

– Det som hände 2015 med de stora strömningarna in i Europa utmanade Dublinförordningen. Det var svårt att tillämpa den då eftersom så många människor valde att komma till Europa. Då blev det stora brister i registreringarna och många ärenden blev inte registrerade runt om i olika länder, säger Soopöld Lilliebladh.

Ida Vanhainen/TT

Anna Hansson/TT