De åtalade anklagas för att ha dirigerat händelseförloppet från flygbasen Akinci nordväst om huvudstaden Ankara, och misstänks nu för bland annat mord, mordförsök på president Recep Tayyip Erdogan och brott mot grundlagen, enligt den statliga nyhetsbyrån Anatolia.
- Man måste så klart utgå från att alla är oskyldiga tills de är dömda, men det här målet innefattar en del personer som, enligt de uppgifter vi har, blev tagna mer eller mindre på bar gärning, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT.
"Skakiga och suspekta"
Därmed skiljer sig den här rättsprocessen, enligt honom, från exempelvis den pågående rättegången mot journalister från den turkiska oppositionella tidningen Cumhuriyet. En rättegång som enligt Reportrar utan gränser handlar om att tysta kritiska röster.
- Där är anklagelseakterna långt mer skakiga och suspekta, säger Paul Levin.
Man ska inte heller blanda ihop dagens åtal med de stora utrensningar av personer inom den offentliga sektorn som har gjorts det senaste året, enligt Levin.
- Där finns personer som alldeles uppenbart inte har haft något direkt med kuppförsöket att göra. I dagens åtal är åtminstone en del av de inblandade med stor sannolikhet inblandade i kuppförsöket.
Gülen åtalas
Nästan alla åtalade – 461 av 486 – sitter frihetsberövade, medan sju är på flykt och resterande är misstänkta, men på fri fot, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Paul Levin beskriver det som den största rättegången hittills efter kuppförsöket, men långt ifrån den enda.
Bland de åtalade finns den tidigare chefen för flygvapnet. En annan är predikanten Fethullah Gülen som befinner sig i exil i USA. Gülen anklagas av Erdogan för att vara huvudmannen bakom den misslyckade militärkuppen.
- Erdogan skulle vilja att Gülen lämnas ut från USA, men det verkar inte sannolikt om man inte presenterar bättre bevisning.
"Press på rättsväsendet"
Även om åtminstone vissa av åtalen kan vara giltiga och legitima är det i dagsläget svårt att ha förtroende för det turkiska rättssystemet, enligt Levin.
- Rättssäkerheten har förstås generellt varit gravt åsidosatt de senaste åren.
Dessutom har tusentals jurister rensats ut sedan kuppförsöket, bland dem åklagare och domare.
- De utrensningarna har urholkat kompetensen och kapaciteten i rättsväsendet, och att man då samtidigt genomför de här enorma rättegångarna – det sätter ytterligare press på rättsväsendet.
Den 15 juli 2016 inledde delar av den turkiska militären ett försök till statskupp och tog kontroll över strategiska platser i Istanbul och Ankara. 249 människor dog, samt ett antal kuppmakare.
Trots att kuppförsöket slogs ned på några timmar har det inneburit långtgående konsekvenser för samhället och politiken. Påstådda kuppmakare har rensats ut samtidigt som Erdogan har stärkt sin makt.
Över 100000 offentliganställda har fått sparken eller stängts av från sina jobb inom polis, armé, domstolar och skolväsende. Omkring 50000 personer har gripits, bland dem 200 journalister.
Erdogan skyllde snabbt kuppförsöket på den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen, som i sin tur nekar till anklagelserna.
