Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babis och Ungerns Viktor Orbán kämpar för en EU-budget med mer pengar i regionalstöd. Arkivbild. Bild: Ondrej Deml/CTK/AP/TT

Nävarna knyts i EU:s budgetkamp

Mer! Mindre! Annorlunda!
Kraven och argumenten har inte lugnat sig än, trots att ett och ett halvt år har gått sedan EU-kommissionen lade fram sitt stora förslag till långtidsbudget för 2020-talet.
En intensiv förhandlingsspurt är att vänta.

Rubrikmässigt domineras EU mest av brexit, flyktingkris och vem som ska sitta på vilken post i nästa kommission.

Striden om EU:s långtidsbudget har desto svårare att få uppmärksamhet, trots att den egentligen är unionens kanske allra viktigaste fråga.

Vad EU ska satsa på – och inte minst hur mycket – under åren 2021-2027 är en jättefråga, med enormt och direkt inflytande på vad allmänhet och regeringar kommer att tycka om hela unionen och dess existens.

Problemet är bara att väldigt många tycker väldigt olika om vad pengarna borde gå till.

Sparsamma Sverige

I ena ytterkanten finns Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike som gemensamt kräver att långtidsbudgeten inte får bli större än motsvarande 1 procent av EU-ländernas sammanlagda bruttonationalinkomst, BNI. Det motiveras framför allt med budgeten knappast kan ökas när EU minskas – då Storbritannien är på väg att lämna.

– Man måste rätta munnen efter matsäcken, har finansminister Magdalena Andersson (S) upprepat flera gånger, senast vid ett möte i Luxemburg i oktober.

EU-kommissionen tycker dock att budgeten inte alls är särskilt stor.

– Vårt förslag som ligger på 1,11 procent av BNI är i ett historiskt perspektiv inte högt alls, hävdar Gert Jan Koopman, generaldirektör för EU:s budgetenhet, i en genomgång för allehanda EU-korrespondenter i Bryssel.

Betalar mindre?

Koopman är tydligt inriktad på att argumentera mot enprocentsländerna. Allehanda tabeller och staplar visas upp för att ge tyngd åt kommissionens åsikt. De rikaste länderna trycker gärna på att de årligen betalar mer än vad de får tillbaka. Koopman visar i stället siffror som konstaterar att de rikaste ändå betalar betydligt mindre än de fattigaste – åtminstone i förhållande till den egna ekonomin.

– För att säga det enkelt: rabattländerna betalar 0,7 procent (av sin BNI), de fattiga länderna 0,85 procent och snittet är 0,81 procent. Det tycker inte vi är rätt, säger Koopman.

EU-kommissionen lägger också fram egna siffror på hur mycket man anser att medlemsländerna tjänar på EU-medlemskapet och den inre marknaden: för svensk del över 300 miljarder kronor om året, att jämföra med den svenska EU-avgiften på runt 35 miljarder kronor.

Öst vill ha mer

Samtidigt finns det också länder som är missnöjda med budgeten från andra hållet och snarare vill ha ännu mer pengar, eller åtminstone en annan fördelning.

I tisdags möttes 16 EU-länder i Prag för att slipa på sina argument för större summor till framför allt den så kallade sammanhållningspolitiken – i praktiken regionalstödet till de fattiga.

– Kommissionens förslag är oacceptabelt för oss, sade Tjeckiens premiärminister Andrej Babis, enligt nyhetsbyrån Reuters.

– Förslaget minskar på sammanhållningsstödet. Med andra ord: de fattiga ska få mindre och de rika mer, sade ungerske kollegan Viktor Orbán.

Dröjer ett år?

Hur det blir med budgeten kommer till sist att avgöras av EU:s stats- och regeringschefer. Tidigare förhoppningar om att det skulle kunna ske redan på årets decembertoppmöte har dock skjutits i sank för länge sedan.

Allt fler börjar nu förbereda sig på att det i stället kan dröja ända fram till att Tyskland tar över som ordförandeland under hösten 2020 innan någon enighet kan nås.

Wiktor Nummelin/TT

Tyske Günther Oettinger är EU:s budgetkommissionär och kampanjar intensivt för det förslag han lade fram redan i maj 2018. Arkivbild. Bild: Virginia Mayo/AP/TT
Finansminister Magdalena Andersson och hennes danske kollega Nicolai Wammen talade i oktober gemensamt om vikten av en sparsam EU-budget. Arkivbild. Bild: Wiktor Nummelin/TT

EU-kommissionens förslag till långtidsbudget för åren 2021-2027 landade på 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). I 2018 års priser motsvarade det cirka 1 200 miljarder euro för sjuårsperioden. Den budget som gäller för perioden 2014-2020 är på drygt 1 procent av BNI.

De största utgiftsposterna är fortsatt regionalpolitiken (29,1 procent) och jordbrukspolitiken (28,6 procent), även om båda områdena föreslås få mindre pengar än nuvarande långtidsbudget.

Finland är höstens ordförandeland i ministerrådet och har föreslagit en kompromiss där budgeten läggs någonstans mellan 1,03 och 1,08 procent av BNI.

2018 betalade Sverige cirka 35 miljarder kronor i EU-avgift och fick tillbaka cirka 12 miljarder i olika stöd. 2019 beräknas den svenska avgiften landa på knappt 41 miljarder, och 12,5 miljarder beräknas flöda tillbaka.

Källor: Ministerrådet, finansdepartementet och riksdagen

Så här mycket mer beräknar EU-kommissionen att medlemsländerna årligen får betala i genomsnitt till EU-budgeten om förslaget till nästa långtidsbudget går igenom.

Medlemsland genomsnittlig årsavgift 2021-27 i miljarder euro förändring i procent jämfört med snittet 2014-2020 Malta 0,15 +67 Estland 0,32 +60 Rumänien 2,41 +55 Ungern 1,56 +50 Luxemburg 0,51 +50 Bulgarien 0,68 +48 Polen 5,68 +44 Tjeckien 2,20 +42 Slovakien 1,00 +41 Slovenien 0,52 +41 Irland 2,71 +39 Nederländerna 6,85 +36 Litauen 0,47 +34 Tyskland 32,76 +29 Lettland 0,31 +29 Sverige 4,39 +28 Österrike 3,84 +28 Kroatien 0,53 +26 Danmark 2,93 +24 Portugal 2,01 +19 Spanien 11,95 +18 Belgien 4,36 +14 Finland 2,22 +14 Grekland 1,76 +12 Cypern 0,20 +11 Frankrike 22,45 +10 Italien 15,27 +2

Alla summor är i 2018 års priser.

Källa: EU-kommissionen

Här är några av EU-kommissionens beräkningar om Sverige och EU-budgeten:

* EU-avgift 2020, i procent av den egna bruttonationlinkomsten, BNI: 0,67 procent = lägst i EU förutom Nederländerna och Storbritannien.

* Balans mellan avgift och EU-bidrag i snitt 2014-18, i procent av BNI: -0,36 procent = näst största nettobidragaren i EU.

* Genomsnittlig EU-avgift 2014-20: 3,43 miljarder euro = åttonde mest av de 27 kvarstannande EU-länderna.

* Beräknad genomsnittlig EU-avgift 2021-27: 4,39 miljarder euro = sjunde mest av de 27 kvarstannande EU-länderna.

* Beräknad årlig fördel av EU:s inre marknad: 29,39 miljarder euro = tionde mest av de 27 kvarstannande EU-länderna.

Alla summor är i 2018 års priser.

Källa: EU-kommissionen.