Representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi.
Representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi.

Nancy Pelosi – motståndaren som rår på Trump

Hon har bara varit representanthusets talman i drygt tre veckor. Men i demokraten Nancy Pelosi har USA:s president Donald Trump mött en tuff motpart, det vittnar hans inkastade handduk rörande stängningen av statsapparaten om.

ANNONS
|

- Vi har nått en överenskommelse om att avsluta nedstängningen och återöppna statsapparaten.

Med de orden offentliggjorde president Trump i fredags ett av sina största nederlag sedan han flyttade in i Vita huset. Han tvingades backa från sin hårda utfästelse att enbart öppna statsapparaten mot motsvarande 50 miljarder kronor för en gränsmur mot Mexiko.

Koll på spelet

I stället gick presidenten med på den linje som Demokraterna förordat sedan i december: Statsapparaten öppnas i tre veckor, fram till den 15 februari, och under den tiden ska kongressens politiker förhandla om stärkt gränssäkerhet.

ANNONS

Skälen till presidentens lappkast kan vara flera: stängningen började påverka flygtrafiken i USA, de berörda 800000 statsanställda stod i begrepp att missa sin andra löneutbetalning och FBI-chefen Christopher Wray hade just publicerat en video i vilken han i hårda ordalag sågade nedstängningen. Men den som i medier får mest ära för utvecklingen är den nytillträdda talmannen Nancy Pelosi, som inte vikt en tum från sitt och Demokraternas nej till gränsmuren.

- Hon visar att hon är en värdig motståndare som har bättre koll på de politiska schackpjäserna än Trump själv, säger Elizabeth Walentin, USA-född statsvetare och pr-konsult som tidigare arbetat med demokratiska valkampanjer.

- Innan Pelosi tillträdde var det många inom partiet som var kritiska mot henne, hon är ju 78 år och de ansåg att hon borde släppa fram nästa generation. Men nu har de rösterna tystnat, hennes erfarenhet ses som en stor fördel.

ANNONS

Ska prata datum

Tidigare i veckan använde Pelosi ett av sina trumfkort mot Trump. Hon drog tillbaka presidentens inbjudan att hålla det årliga talet till nationen, "State of the Union", i kongressen, med hänvisning till just nedstängningen. Det direktsända talet om tillståndet i nationen var ursprungligen planerat till tisdagen den 29 januari, men kommer inte att äga rum då trots att nedstängningen nu är över.

- Jag har sagt till presidenten att när statsapparaten är öppen ska vi diskutera ett datum som passar oss båda, sade Pelosi i fredags enligt USA Today.

Under helgen har Trump försökt återta initiativet via Twitter , där han argumenterat för en gränsmur mot Mexiko samt hävdat att han egentligen inte gjort några eftergifter utan enbart tagit hand om de miljontals landsmän som for illa av nedstängningen. Och tidigare i veckan, när han gick med på att skjuta upp sitt kongresstal, gjorde han ett utfall mot talmannen.

- State of the Union-talet har ställts in av Nancy Pelosi för att hon inte vill höra sanningen. Hon vill inte att den amerikanska allmänheten ska veta vad som pågår, sade Trump då.

ANNONS

Nytt tonläge

Relationen mellan Trump och Pelosi har stått i fokus sedan Kaliforniendemokraten tog över talmansjobbet när den 116:e kongressen öppnade den 3 januari. Och den lär fortsätta att göra det under de tuffa gränssäkerhetsförhandlingar som stundar – Demokraterna vill hellre se drönare och sensorer än en gränsmur.

Trump är känd för att sätta nedsättande tillmälen på sina motståndare, som "Grinande Chuck (Schumer, minoritetsledare i senaten) och "Ohederliga Hillary" (Clinton, hans rival presidentvalet), men Nancy Pelosi kallar han numera bara för "Nancy".

Elizabeth Walentin säger att presidenten för första gången lever med riktig politisk opposition och respekterar Pelosi som motståndare – även om hon ger honom problem.

- Pelosi blir inte förminskad eller rädd. Detta till skillnad från den förre talmannen, (partikamraten) Paul Ryan, som Trump såg som svag och jämförde med en hund, säger hon.

TT
Fakta: State of the Union-talet

I januari varje år brukar USA:s president hålla ett tal kallat "State of the union" i Capitolium i Washington DC inför USA:s samlade kongress, det vill säga både representanthuset och senaten. Den diplomatiska kåren bjuds också in för att höra anförandet på plats.

Enligt artikel II i USA:s grundlag ska presidenten "vid olika tillfällen informera kongressen om läget i landet (state of the union) och rekommendera åtgärder... för deras övervägande".

USA:s första två presidenter, George Washington och John Adams, framträdde inför kongressen vid det årliga talet. Därefter valde presidenterna att meddela sig skriftligt. Woodrow Wilson återupptog den muntliga traditionen 1913. Undantag har skett, den senaste som lämnade en skriftlig rapport var demokraten Jimmy Carter 1981. Och republikanen Ronald Reagan sköt 1986 upp sitt anförande i en vecka med anledning av katastrofen då rymdfärjan Challenger exploderade

Kongressens senat består av 100 ledamöter som väljs på sexårsmandat. Representanthuset har 435 ledamöter som väljs på två år.

Fakta: Talman Nancy Pelosi

Född 1940 i Baltimore i Maryland i en italienskamerikansk familj. Blev tidigt intresserad av politik, tog en examen i statsvetenskap 1962 och praktiserade därefter hos demokratiska kongressledamöter i Washington DC.

Flyttade till San Francisco i Kalifornien och engagerade sig i Demokratiska partiet. Har representerat Kalifornien i representanthuset sedan 1987. Hon har bland annat suttit i budget- och underrättelseutskotten och var en uttalad motståndare mot Irakkriget som inleddes under den republikanske presidenten GeorgeW Bush.

2007 blev hon historisk genom att väljas till USA:s första kvinnliga talman, en position hon hade fram till 2011 då Republikanerna tog tillbaka majoriteten i representanthuset. 2019 blev hon återigen talman, efter att Demokraterna vunnit majoriteten i kammaren i mellanårsvalet i november 2018.

Gift med affärsmannen Paul Pelosi sedan 1963. Paret har fem barn och nio barnbarn. De bor i Pacific Heights i San Francisco, ett område med utsikt över Golden Gatebron, och har även en vingård i delstaten.

Bakgrund: Nedstängningen av USA:s statsapparat

Den i fredags avslutade nedstängningen av delar av USA:s statsapparat inleddes den 22 december i fjol. Den pågick i 35 dagar och var den mest utdragna i landets historia, längre än 1995–1996 då en dispyt mellan den dåvarande presidenten Bill Clinton och Newt Gingrich, som var kongressens talman, orsakade en 21 dagar lång nedstängning.

Den senaste nedstängningen rörde nio större myndigheter och departement, bland dem departementet för inrikes säkerhet, samt ett antal mindre som gemensamt utgjorde drygt 20 procent av statsapparaten. Omkring 800000 statsanställda har varit permitterade eller arbetat utan lön.

Anledningen var ett budgetbråk som orsakats av president Donald Trumps krav på motsvarande 50 miljarder kronor till en gränsmur mot Mexiko – en begäran som inte gått att få igenom kongressen. Det har lett till att budget saknas för de stängda myndigheterna.

När nedstängningen avslutades var kongressen och Trump överens om att låta kostnaderna löpa i tre veckor, till den 15 februari. Under den tiden ska kongressen och Vita huset förhandla om stärkt gränssäkerhet inklusive en mur eller barriär. Presidenten verkar lika inriktad på att muren ska byggas, något Demokraterna avfärdat som slöseri med skattebetalarnas pengar. De vill i stället satsa på sensorer, drönare och fler gränspoliser.

Lyckas man inte komma överens hotar en ny nedstängning efter de tre veckorna.

Presidenten har även antytt att han kan tänka sig att utlysa undantagstillstånd för att på så sätt kringgå kongressen och säkra finansieringen av muren – en manöver som troligen skulle utmanas i domstol som grundlagsvidrig.

En gränsmur mot Mexiko var ett av Trumps mest framträdande vallöften, han har hävdat att såväl brottslingar som knark kommer över gränsen. Men under valrörelsen hette det att Mexiko skulle betala för bygget, inte de amerikanska skattebetalarna.

ANNONS