Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

USA:s president Joe Biden, till vänster, hälsas välkommen av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg när han anländer till försvarsalliansens huvudkontor i Bryssel för att delta i måndagens toppmöte.
USA:s president Joe Biden, till vänster, hälsas välkommen av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg när han anländer till försvarsalliansens huvudkontor i Bryssel för att delta i måndagens toppmöte. Bild: Kenzo Tribouillard/AP/TT

Nato-oro för Ryssland och Kina

Om inte Nato redan fanns så skulle den behöva uppfinnas, konstaterar USA:s president Joe Biden vid sitt första toppmöte i militäralliansen.
Kina och Ryssland väcker oro hos medlemsländerna i högkvarteret i Bryssel.

En rejäl försommarhetta fick luften att dallra när den amerikanska presidentbilen, "The Beast", rullade in till Nato-toppmötet vid lunchtid på måndagen.

Stämningen på mötet var dock mer som på sensommaren – åtminstone enligt Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

– Han sade: "Det känns som första dagen i skolan igen, när man får träffa alla kompisar på nytt", berättar Nato-chefen Jens Stoltenberg på sin presskonferens efteråt.

Biden gillar Nato

Skolstartskänslan var dubbel: dels på grund av coronapandemin, som hindrat många av Natoledarna från att träffas fysiskt under ett drygt år, dels på grund av den nygamla känslan i relationen till USA.

I stället för den ovissa tiden under Donald Trump, med besk kritik mot andra medlemsländer och öppet ifrågasättande av Nato-nyttan, väntar nu några år med den betydligt mer Nato-vänlige Joe Biden.

Redan på väg in till toppmötet uttalade Biden sin syn på Nato som en "nödvändighet" för USA.

Putin är "skärpt och tuff"

– Om den inte fanns skulle vi behövt uppfinna den, sade presidenten om militäralliansen.

På sin presskonferens efter toppmötet fick Biden flera frågor om sin kommande träff i veckan med Rysslands president Vladimir Putin.

– Jag kommer att göra klart för president Putin att det finns områden där vi kan samarbeta om han väljer det, förklarade den amerikanske presidenten och kallade sin ryska motsvarighet för "skärpt och tuff", enligt medier på plats.

– Om han väljer att inte samarbeta och beter sig som han har gjort på senare tid i frågor som rör cybersäkerhet och vissa andra områden, så kommer vi att svara med samma mynt, sade Biden lovade att hålla "röda linjer" gentemot Putin.

"Hot mot vår säkerhet"

Själva toppmötet handlade bland annat om att ge klartecken för Natos breda "2030-agenda", om alliansens arbete på längre sikt, inklusive på klimatsidan.

Samtidigt dras arbetet i gång med att förnya Natos "strategiska koncept", som ska slås fast vid nästa Nato-toppmöte, som hålls i Spanien nästa år.

De Nato-dokument som man nu grundar sig på härrör från 2010, då förhållandet till både Ryssland och Kina var helt annorlunda än i dag.

Både Peking och Moskva väcker nu betydligt större oro hos Nato än förut.

– Vårt förhållande till Ryssland är på sin lägsta punkt sedan slutet av kalla kriget. Rysslands agerande är ett hot mot vår säkerhet, anser Stoltenberg.

"Inte vår fiende"

Kring Kina upprepar han att Nato är villigt att engagera sig när det till exempel gäller klimatförändringarna – men att man oroas för landets upprustning.

– Kina håller snabbt på att utöka sin kärnvapenarsenal. Det sker utan öppenhet och Kina samarbetar också militärt med Ryssland, konstaterar Stoltenberg på presskonferensen.

Tidigare på dagen tog han även upp det kinesiska agerandet i Hongkong och Xinjiang.

– Vi är inte på väg in i ett nytt kallt krig. Kina är inte vår fiende. Men vi måste reagera som en allians. Kina delar inte våra värderingar. Vi ser hur de slår ner på demokratiska väljare i Hongkong och förföljer minoriteter i sitt eget land, sade Stoltenberg på väg in till toppmötet.

"Lögner och rykten"

Kina togs också upp under helgens G7-toppmöte, där landet i ett skarpt uttalande bland annat uppmanades att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp).

Kinas ambassad i London anklagade då G7-länderna för att sprida "lögner, rykten och grundlösa anklagelser".

"Vi kommer med bestämdhet att försvara vår nationella suveränitet, säkerhet och våra intressen, och resolut slå tillbaka mot varje form av orättvisa och kränkning mot Kina", skriver ambassaden i ett uttalande.

USA:s president Joe Biden höll en presskonferens efter att han som president deltagit i sitt första toppmöte med försvarsalliansen Nato.
USA:s president Joe Biden höll en presskonferens efter att han som president deltagit i sitt första toppmöte med försvarsalliansen Nato. Bild: Olivier Hoslet/AP/TT
USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel.
USA:s president Joe Biden, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i främsta ledet när Nato-ländernas ledare fotograferas i Bryssel. Där bakom syns även bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Tyskland förbundskansler Angela Merkel. Bild: Kevin Lamarque/AP/TT

Fakta: Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).

Nato har sitt högkvarter i Bryssel. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).

Fakta: Natos 2030-agenda

Nato har tagit fram en "2030-agenda" för hur militäralliansen fortsatt ska vara "redo, stark och enad".

Bland de åtta åtgärder som förs fram finns utökade politiska diskussioner mellan medlemsländerna, även om klimatfrågor och ekonomi, satsningar på ny teknik, ökat stöd för rättsstatsprinciper över hela världen och löften om att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från militär verksamhet och anläggningar.

Länderna upprepar också tidigare löften om att senast år 2024 lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på försvarsutgifter. Dessutom ska Natos relativt lilla gemensam budget utökas.

I agendan ingår även att till nästa års Nato-toppmöte ta fram ett nytt "strategiskt koncept".

Källa: Nato