Striderna mellan Armenien och Azerbajdzjan blossade upp tidigt under söndagen. Enligt Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian har Azerbajdzjan anfallit samhällen i Nagorno-Karabach, som står under armeniskt beskydd.
Försvarsdepartementet i Nagorno-Karabach säger sig ha skjutit ner fyra helikoptrar, 15 drönare och 10 pansarvagnar tidigt under söndagen.
Azerbajdzjan anklagar i sin tur Armenien för att ha inlett attackerna. Landets försvarsdepartement uppger att man intagit och "befriat" sex byar som kontrolleras av Armenien längs regionens frontlinje.
– Vi försvarar vårt territorium, vår sak är den rätta, säger president Ilham Aliyev i ett tal till nationen.
Flera dödsfall
På båda sidor rapporteras om dödsfall, såväl civila som militära. Enligt Nagorno-Karabachs styrande har ett antal civila liv krävts och minst 16 soldater uppges ha dödats medan mer än hundra skadats.
Armeniska människorättsaktivister säger att två civila, en kvinna och ett barn, har dödats i beskjutningen från Azerbajdzjan. Från azeriskt håll uppger man att flera medborgare har dödats och sex skadats. Uppgifterna har inte bekräftats.
Både Azerbajdzjan och Armenien har under dagen antagit krigslagar och infört allmän mobilisering.
Turkisk inblandning upprör
Under söndagen markerade Turkiet tydligt sitt stöd för Azerbajdzjan och anklagade Armenien för att vara "det största hotet mot fred i regionen".
"Det turkiska folket kommer, som alltid, att stötta våra azeriska bröder med alla medel", skrev Turkiets president Tayyip Erdogan på Twitter.
Den turkiska inblandningen har fått Armeniens ledning att be omvärlden fördöma Turkiets "aggressiva beteende."
– Jag uppmanar världssamfundet att använda alla tillgängliga medel för att förhindra Turkiets inblandning, som kan destabilisera regionen en gång för alla, säger premiärminister Nikol Pasjinian.
Manar till lugn
Andra grannländer uppmanar båda parterna att upphöra med stridigheterna. Rysslands Vladimir Putin har under eftermiddagen talat i telefon med Armeniens premiärminister och uppmanat honom att upphöra alla militära aktiviteter.
Iran, som angränsar till både länderna, uppmanar parterna att stoppa striderna, och en talesman för utrikesdepartementet säger att landet är redo att "använda alla medel för att etablera ett eldupphör och inleda samtal mellan sidorna".
Även Frankrike, Tyskland och EU med flera stormakter vädjar om dialog.
Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens fall. Under åren runt 1990 utkämpades ett krig om regionen Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk befolkningsmajoritet.
Konflikten blossade åter upp i juli i år, då 15–20 armeniska och azeriska soldater dödades i strider. Söndagens strider är de största sedan 2016.
Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach
Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.
Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.
Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.
Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.
Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.
Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.
Källa: Landguiden/UI