Turow, en kolgruva samt kraftverk i sydvästra Polen. Arkivbild.
Turow, en kolgruva samt kraftverk i sydvästra Polen. Arkivbild. Bild: Petr David Josek/AP/TT

Polen vacklar i stödet för kolkraften

Polens ledning försöker hålla kolkraftens fana högt, men pressas allt hårdare. Enligt en minister ska kolsektionerna i landets stora energibolag brytas ut och stödet till kolet antyds vara på väg att omprövas. Samtidigt rusar solenergin uppåt – om än från låga nivåer.

ANNONS

De tre stora energibolagen PGE, Enea och Tauron ska göras om till två, men uppdelningen görs med allt kolrelaterat i en grupp och övrig energi i den andra, säger Jasek Sasin, vice premiärminister, till tidningen Dziennik Gazeta Prawna.

Polen får huvuddelen av sin el från kolkraft och är enda EU-medlem som vägrat att lova koldioxidneutralitet till 2050. Samtidigt kom partiet PIS till makten delvis tack vare sin kolkramande politik, och trots föroreningarna är sektorn en omhuldad arbetsskapare i många landsändar.

Lades på is

Trots vallöftena om satsningar har ett antal kolgruvor stängts sedan PIS-regeringens tillträde 2015. Förra veckan skulle nya hårda neddragningar i den dominerande men förlusttyngda kolproducenten PGG offentliggöras, men planen lades i sista stund på is, rapporterar Reuters.

ANNONS

– Vi är alla överraskade av hastigheten i klimatpolitikens förändringar, säger Sasin i intervjun.

– Nu behöver vi omvärdera vissa utspel, på grund av utvecklingen runt oss.

Redan har Polen seglat upp bland de ledande i EU på solenergi. "Landet fyrfaldigade sina solkraftsinstallationer från 203 megawatt inkopplade på nätet 2018 till 784 megawatt 2019. 2020 planerar Polen att nästan dubbla det till 1,3 gigawatt", skrev branschtidningen Altenergy i våras.

Svårt för kärnkraft

Det handlar i och för sig bara om någon enstaka procent av landets energisektor, som fortfarande domineras av kol. Men även vindkraften växer starkt och var 2019 uppe i tio procent av elproduktionen.

Någon kärnkraft har Polen inte fått till, trots talrika försök. Bland annat rann en satsning på att tillsammans med de baltiska länderna bygga en ersättare till sovjetiska Ignalina-verket i Litauen ut i sanden. Även inhemska projekt har omintetgjorts av brist på pengar.

Den senaste atomkraftsidén är att börja bygga ett kraftverk 2026 och ha det klart 2033, rapporterade nyhetsbyrån PAP i juni. Men det skulle ha en kapacitet på i sammanhanget låga 1,5 gigawatt, så om sol- och vindsektorn fortsätter sin snabba tillväxt kan även det projektet ha svårt att konkurrera.

Henrik Samuelsson/TT

Fakta: Kolkraft

Kol är världens största i naturen lagrade energiresurs. Med 2007 års brytningstakt beräknades tillgångarna räcka i hundratals år.

Koleldade kraftverk producerar över en tredjedel av världens el.

I slutet av 1800-talet övertog kol vedens position som världens viktigaste energikälla och blev samtidigt en avgörande faktor för den kraftiga industriella expansionen. Kol var sedan den största energikällan fram till 1960-talet, då olja tog över.

Kolkraftverk är värmekraftverk som drivs med sten- eller brunkol som bränsle. Kol är rikt på föroreningar och de senaste åren har därför allt fler länder valt att överge kol som energikälla.

Kol orsakar omkring 800 000 förtida dödsfall varje år, framför allt på grund av luftföroreningar.

Källa: Nationalencyklopedin, Open Data Institute

ANNONS