Kanads premiärminister Justin Trudeau efter att ha besökt ett forskningscentrum i Montréal i augusti.
Kanads premiärminister Justin Trudeau efter att ha besökt ett forskningscentrum i Montréal i augusti. Bild: Graham Hughes/AP/TT

Pressad Trudeau utlovar krafttag mot viruset

Skakad av skandaler och tyngd av en pandemisargad ekonomi väntas Justin Trudeau utlova ett stort stödpaket när det kanadensiska parlamentet öppnar. Mindre än ett år efter att premiärministern gav sin senaste regeringsförklaring är det dags för en ny, som följs av en avgörande förtroendeomröstning.

ANNONS

Den brittiska kronans representant i Kanada läste på onsdagskvällen svensk tid det så kallade trontalet. Där konstaterades med hänvisning till coronapandemin att "nu är det inte tid för åtstramningar".

Talet är premiärministerns programförklaring av regeringens politik.

I en nyckelmening slås fast att regeringen "kommer att stödja människor och affärsrörelser i denna kris så länge som det krävs och hur mycket som behövs".

Justin Trudeaus regering lade fram en sådan förklaring för mindre än ett år sedan, efter valsegern då hans parti Liberalerna tappade majoriteten i parlamentet.

Tre utredningar

Det var innan covid-19 tagit livet av tusentals kanadensare och pandemin skapat det största budgetunderskott som landet sett sedan andra världskriget.

ANNONS

Och före det, nummer tre i den rad av skandaler som förföljt Trudeau.

Under våren bidrog regeringens kraftfulla insatser mot pandemin till att premiärminister Trudeau vann tillbaka något av det förtroende som han tappat efter en kritiserad resa till Bahamas, där han och familjen bodde hos en miljardär och religiös ledare som tidigare tagit emot enorma summor i statliga bidrag från Kanada, samt anklagelser om inblandning i påverkansarbete mot rättsväsendet.

I juni i år blev det känt att ett statligt miljonkontrakt för att ge stipendier till gymnasieelever gått till välgörenhetsorganisationen WE Charity – en verksamhet med band till Trudeaus familj. Kritiker hävdade att WE Charity favoriserades och även internt blev Trudeaus förtroende kantstött. Skandalen ledde till den tredje etiska utredningen av premiärministern under hans fem år vid makten.

I augusti meddelade Trudeau sitt ovanliga beslut att ajournera parlamentet till 23 september och då lägga fram ett nytt trontal. Många tolkade detta som att premiärministern vill ha en omstart. Talet är en möjlighet att presentera regeringens planer för hur man ämnar hantera en situation som ser helt annorlunda ut än vid förra årets val. Trudeau förväntas – förutom direkta pandemiåtgärder – ta upp utökning av a-kassan och investeringar i förskolan.

Tal väntas av Trudeau

Senare under onsdagen (lokal tid) väntas Trudeau själv väntas hålla ett tal som i sin tur följs av en obligatorisk förtroendeomröstning i parlamentets underhus. Och det är detta som fått kanadensarna att börja spekulera i om de kommer att gå till valurnorna igen redan i höst. Får regeringen inte stöd i underhuset måste den avgå.

ANNONS

– Jag vill inte ha ett nyval. Jag tror inte att Kanadas folk vill ha ett nyval. Men om det blir ett val så löser vi det, har Trudeau sagt och hävdat att han behöver parlamentets godkännande för att kunna gå vidare med regeringens politik.

Få tror dock att regeringen kommer att fällas. Den fragmenterade oppositionen förstår nog att ett nyval under brinnande kris snarare skulle gynna dem som sitter vid makten, säger Geneviève Tellier professor vid universitetet i Ottawa, som nyhetsbyrån AFP pratat med.

– Det går inte att ha stora politiska möten just nu där kandidater har möjlighet att synas, säger hon.

Moa Kärnstrand/TT

Fakta: Kanadas politik

Justin Trudeau, Liberala partiet, tillträdde som premiärminister 2015 efter ett maktskifte som ofta tillskrivs Trudeaus ledarstil och idéer om att stärka medelklassen och gynna familjer med låga inkomster. Han lovade snabba förändringar och skapade en vida omtalad, jämt könsfördelad regering.

Trudeau påbörjade en ny period efter valet hösten 2019, men med ett svagare stöd än perioden innan.

Kanadas parlament består av två kamrar: underhuset som är folkvald och senaten som utses av regeringen. Underhuset består 338 ledamöter. De största partierna är Liberala partiet, som har 157 platser och Konservativa partiet som har 121. Senaten har 105 ledamöter.

Källa: UI/Landguiden

ANNONS