Två gånger om förlorade May och regeringen i underhuset på onsdagskvällen då en majoritet i stället valde att rösta för att rakt av utesluta ett utträde ur EU utan avtal den 29 mars.
Att man gav klartecken till ändringsförslaget, ursprungligen framfört av konservativa Caroline Spelman, var en överraskning, med tanke på att regeringen helst velat se en betydligt mer inlindad ordalydelse.
Samtidigt är inte omröstningen juridiskt bindande för regeringen, även om det sätter en rejäl press på premiärminister Theresa May att uppfylla vad parlamentet röstat för.
Första omröstningen slutade 312–308 för de upproriska. Sedan blev det hela 321–278, trots att May uppges ha uppmanat sina ministrar att rösta emot.
Förlängning?
Direkt efter omröstningen konstaterade hon sedan att läget trots allt är detsamma.
- Grundläget är att Storbritannien kommer att lämna utan ett avtal, om inte något annat kan nås. Nu är det upp till oss alla att avgöra vad det ska vara, sade May.
Som utlovat kommer regeringen nu att låta parlamentet på torsdagen rösta om en förlängning av förhandlingstiden, som annars löper ut den 29 mars.
May vill dock att den förlängningen endast ska vara till för att rent tekniskt genomföra det utträdesavtal som hon fortfarande står bakom.
- Om underhuset hittar ett sätt att de närmaste dagarna stödja det kan regeringen söka en kort teknisk förlängning för att driva igenom lagstiftning och ratificera avtalet, sade May.
Alternativet är annars en betydligt längre förlängning, vilket skapar problem med anledning av det EU-val som övriga EU ska hålla i slutet av maj.
- En sådan förlängning kommer utan tvivel att kräva att Storbritannien håller val till EU-parlamentet. Jag anser inte att det är rätt sak att göra. Men underhuset måste nu stå upp för konsekvenserna av sitt beslut, sade May i London.
Ny röst nästa vecka?
Formellt föreslår därför regeringen en ny omröstning om det så kritiserade utträdesavtalet senast till nästa onsdag, den 20 mars.
I förslaget till omröstning på torsdagen heter det att om ett utträdesavtal vid det läget har accepterats kommer regeringen att be EU om en förlängning till den 30 juni för att hinna genomföra all lagstiftning.
Om inte ett avtal godkänts före den 20 mars konstaterar man annars att EU:s övriga stats- och regeringschefer vid sitt nästa toppmöte (den 21–22 mars) väntas kräva en "tydlig avsikt" med en förlängning och att en förlängning längre än till den 30 juni innebär att Storbritannien måste arrangera ett EU-val i maj.
Hesa Theresa
Inför omröstningen talade premiärministern fortsatt för sitt utträdesavtal, trots att det röstats ned två gånger, både i januari och i tisdags.
- Den här regeringen kommer att fortsätta arbeta för ett utträde ur EU, men med ett bra avtal, fastslog hon i onsdagens frågestund i underhuset.
Hennes heshet från i tisdags hade samtidigt blivit ännu ett snäpp värre, vilket fick henne att skämta om att hon fått träning i teckenspråk av sin biståndsminister.
- Jag har kanske ingen egen röst i dag, men jag förstår folkets röst. Och det är att folk vill lämna EU, få slut på den fria rörligheten, ha vår egen handelspolitik och se att lagarna skrivs i det här landet. Det är vad avtalet medför, sade May.
Tungt för brexitörer
För de mest brexitvilliga i parlamentet blev onsdagskvällen tung. Utöver att det blev en majoritet för att utesluta ett avtalslöst utträde röstades också ett förslag om den så kallade Malthouse-planen ned med bred marginal, 374 mot 164.
Planen går ut på att skippa det nuvarande utträdesavtalet, lämna EU precis före EU-valet, men sedan leva i ett sorts övergångsläge i max 2,5 år under tiden som en framtida relation diskuteras med EU.
Kruxet med Malthouse-planen, döpt efter bostadsminister Kit Malthouse, är samtidigt att det är högst tveksamt om EU kan acceptera den.
Oviss torsdag
Nu väntar en ytterst oviss torsdag. En rad nya ändringsförslag lär läggas fram för att återigen vrida initiativet ur Mays händer.
Å andra sidan uppges brexitanhängarna nu i allt större grad överväga att rösta för Mays utträdesavtal – om och när den omröstningen hålls – för att rädda vad som räddas kan.
Alex Wickham, politisk redaktör på nyhetssajten Buzz Feed, varslar samtidigt om att några av de mest hårdföra brexitörerna i konservativa partigruppen ERG också ställer krav.
"ERG:s parlamentsledamöter säger att de kommer att rösta för avtalet i en tredje omröstning om Theresa May avgår", skriver Wickham på Twitter.
Här är den närmaste tidens viktiga brexitdatum:
* 14 mars: underhuset röstar om att be EU om förlängd förhandlingstid.
* senast 20 mars: eventuell tredje omröstning om utträdesavtalet med EU.
* 21–22 mars: årets första ordinarie EU-toppmöte i Bryssel, enligt planerna det sista med Storbritannien som medlemsland.
* 25–28 mars: EU-parlamentet samlas i Strasbourg, med möjlighet att ratificera ett utträdesavtal.
* 29 mars: Storbritannien ska lämna EU, kl 23.00 (brittisk tid).
EU och Storbritannien har förhandlat fram ett utträdesavtal som i detalj reglerar det brittiska utträdet ur EU, planerat till den 29 mars 2019. I avtalet ingår allt från framtida rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa, till ekonomiska uppgörelser kring exempelvis pensioner och bidrag till EU-projekt som Storbritannien lovat vara med och finansiera.
Om avtalet godkänns av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet inleds en 21 månader lång övergångsperiod fram till den 31 december 2020 för att ytterligare underlätta för folk och företag att anpassa sig.
Om avtalet inte godkänns – exempelvis på grund av oenighet i det brittiska parlamentet – finns dock risk för ett avtalslöst utträde och i så fall en abrupt ändrad relation då allehanda EU-regler och EU-tillstånd slutar gälla omedelbart från den 30 mars.
För att lindra följderna av en eventuell avtalslös situation förbereder just nu både EU och Storbritannien nödåtgärder. EU-kommissionen har lagt fram 18 nödförslag för att lindra effekterna för exempelvis studenter, fisket och flygtrafiken. På EU-kommissionens webbplats finns också 88 noggranna genomgångar av konsekvenserna inom en lång rad områden.
