Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Representanthusets talman Nancy Pelosi. Bild: J. Scott Applewhite/AP/TT

Riksrättsprocessen till senaten

Med röstsiffrorna 228 mot 193 röstade det amerikanska representanthuset igenom att sända rättsärendet mot president Donald Trump till senaten. Men väl där väntar en annan majoritet och Trump lär knappast bli fälld i slutändan.

Några timmar senare (sent på onsdagskvällen, svensk tid) undertecknade representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, anklagelsepunkterna som utgör grunden för en riksrättsprocess. Därmed är processen formellt på väg till senaten.

Dessförinnan hade hon presenterat de ledamöter som ska föredra riksrättsprocessen mot Donald Trump i senaten. Det rör sig om sju ledamöter som företräder Demokraterna och deras roll i den fortsatta prövningen kan närmast liknas vid en åklagares.

Gruppen kommer att ledas av representanthusets underrättelseutskotts ordförande, Adam Schiff.

Krav på vittnen

Det demokratiledda representanthuset godkände två anklagelsepunkter – om maktmissbruk och om försök att hindra kongressens arbete – redan den 19 december. Men i stället för att genast sända ärendet till senaten, som agerar domstol i riksrättsärendet, valde Nancy Pelosi att avvakta. Detta eftersom hon ville försäkra sig om en "rättvis process" i senaten där republikanerna har majoritet.

Inför onsdagens omröstning upprepade Pelosi sitt tidigare krav till kongressen att vittnen måste kallas också till processen i den kammaren.

– Det här är så viktigt det kan bli för någon av oss. Det handlar inte om poltik, det har inte med partier att göra, det är patriotiskt, slog hon fast inför omröstningen.

Själva riksrättsprocessen väntas dra i gång på tisdag i nästa vecka.

"Lurendrejeri"

Donald Trump, som ända sedan frågan om riksrätt kom upp har benämnt den för en "häxjakt", twittrade bara sekunder efter att Pelosi presenterat de sju "åklagarna" och avfärdade då hela riksrättsprocessen som "lurendrejeri".

Det är inte sannolikt att Trump fälls och avsätts efter en riksrättsprocess i senaten – där Republikanerna har majoritet. För det krävs två tredjedelars majoritet, det vill säga att minst 67 senatorer röstar för att presidenten fälls.

Ingen president har blivit avsatt på det här sättet, men demokraterna Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset innan de friades av senaten.

.

Representanthusets talman Nancy Pelosi tillsammans med underrättelseutskottets ordförande, Adam Schiff. Bild: Matt Rourke/AP/TT

Det demokratledda representanthusets utredning kom till sedan en visselblåsare larmat om ett samtal den 25 juli, i vilket USA:s president Donald Trump ber Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om "en tjänst". Före samtalet hade Vita huset fryst ett militärt hjälppaket till Ukraina.

Tjänsten handlade om att utreda uppgifter kring ex-vicepresident Joe Biden, som leder i mätningarna över vem demokratiska väljare vill se som Trumps motståndare i nästa års presidentval, och hans son Hunter Bidens arbete i Ukraina efter revolutionen där 2014.

Under tiden som vicepresident hade Joe Biden nära kontakt med Ukraina och krävde i ett läge att en riksåklagare skulle avgå för att han inte lyckats bättre i arbetet mot korruption. Riksåklagaren översåg även anklagelser mot delar av ledningen i ett ukrainskt gasbolag som Hunter Biden nyligen hade inträtt i styrelsen för.

Donald Trump och hans personliga advokat Rudy Giuliani har anklagat Joe Biden för att ha krävt att riksåklagaren skulle sluta, i syfte att skydda sonen. Joe Biden var dock långt ifrån ensam om att kräva riksåklagarens avgång – även EU, Internationella valutafonden (IMF) och ukrainska aktivister anklagade honom för att bland annat ha dolt korruption och ansåg att han borde lämna jobbet, enligt nyhetsbyrån AFP. Det har inte kunnat beläggas rättsligt att Joe eller Hunter Biden agerat brottsligt i Ukraina.

Att be om en sådan tjänst som president Trump gjorde i samtalet anser vissa är maktmissbruk och ett brott mot bland annat USA:s stränga valfinansieringslagar. Representanthuset har under hösten undersökt om det utgör skäl för att ställa presidenten inför riksrätt och formulerat två anklagelsepunkter.