En flicka tittar ut över flyktinglägret Kutupalong i Bangladesh. Lägret i Cox's Bazar räknas som världens allra största med över en halv miljon barn. Arkivbild.
En flicka tittar ut över flyktinglägret Kutupalong i Bangladesh. Lägret i Cox's Bazar räknas som världens allra största med över en halv miljon barn. Arkivbild.

Rohingyer oroliga: Vill inte tvingas tillbaka

De har flytt våld och förföljelse. Men nu är det tänkt att de första rohingyerna ska återvända till Myanmar. Rädslan för att tvingas tillbaka har dock skapat panik – och FN varnar för att liv kan stå på spel i den utsatta minoritetsgruppen.

ANNONS
|

En lista med 2260 namn har skapat oro bland flyktingarna i Cox's Bazar i Bangladesh. Tanken är att de som finns med på den ska återvända till Myanmar – med start redan på torsdag. Men bland rohingyerna växer rädslan för vad som väntar i landet och vissa rapporteras nu ha lämnat lägren i panik för att slippa åka tillbaka mot sin vilja.

Sedan augusti förra året har över 720000 rohingyer flytt den myanmariska militärens våld i delstaten Rakhine, där det enligt FN fortfarande pågår ett folkmord på den muslimska minoritetsgruppen. Många är ovilliga att återvända om de inte garanteras medborgarskap och andra rättigheter. Bland dem finns Mohammad Khaleque och hans familj.

ANNONS

- Jag ser ingen framtid för oss om vi tvingas tillbaka utan att få bekräftat att vi kommer att få fullt medborgarskap i Myanmar. Vi vill inte återvända såhär, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Bristande insyn

Det är Myanmar och Bangladesh som har kommit överens om att rohingyerna ska börja återvända. Inledningsvis är planen att 150 personer om dagen ska lämna Bangladesh, med start på torsdag, enligt landets utrikesdepartement som AFP har talat med.

Båda länderna har slutit avtal med FN:s flyktingorgan om att återvändandet ska ske på frivillig basis, eftersom UNHCR inte anser att de förhållanden som råder i Myanmar är säkra. Vanligtvis brukar organisationen vara delaktig som tredje part vid repatriering av flyktingar – men inte den här gången. Några vidare detaljer om hur insatsen ska gå till har man därför inte.

- Ingen vet egentligen vad som kommer att hända härnäst. Myanmar har försett Bangladesh med en lista på personer, men jag är inte säker på hur mycket flyktingarna har informerats om detta, säger Chris Melzer, talesperson för UNHCR på plats i flyktinglägret Kutupalong, till TT.

ANNONS

Där Melzer befinner sig i är stämningen förhållandevis lugn. Men det råder ingen tvekan om att det råder stor osäkerhet och oro över vad som ska komma att hända framöver.

Vill inte tvingas

- En man som jag pratade med alldeles nyss sade att han har släktingar kvar i Myanmar och att de har berättat för honom att förhållandena där fortfarande är dåliga. De avrådde honom från att åka tillbaka, säger han.

- Nu är han rädd för att någon ska tvinga honom att göra det.

Regeringen i Bangladesh bör stoppa planerna helt, varnar FN:s människorättschef Michelle Bachelet. FN-kontoret får löpande in rapporter om att våld, mord och förföljelse fortsätter att drabba rohingyer i Rakhine.

"Att skicka tillbaka dem innebär i nuläget att åter kasta in rohingyer i en cykel av våldsamheter, som gruppen har lidit av i decennier", skriver Bachelet i ett uttalande och tillägger att det förekommer hot om självmord bland de flyktingar som inte vill tvingas tillbaka.

ANNONS

Oviss situation

Läget är ovisst, enligt UNHCR:s Chris Melzer som tillsammans med kollegor ska samtala med familjerna i Kutapalong för att ta reda på om de har information om situationen i Myanmar.

FN:s två delegationer i grannlandet har begränsad till tillgång till byarna i Rakhine, så enligt honom är det svårt att ge någon konkret bild av läget. Enligt UNHCR vore det bästa om rohingyerna fick möjlighet att själva besöka Myanmar, för att därefter fatta ett välgrundat beslut.

- Hittills har jag inte träffat någon flykting som säger att de vill åka tillbaka, säger Melzer.

TT
Fakta: Minst 10000 dödades enligt FN

Rohingyerna är enligt FN en av världens mest utsatta och förföljda minoriteter. Konflikten mellan muslimerna, som är en mycket liten grupp i Myanmar, och den buddhistiska majoriteten har varat i årtionden.

I augusti förra året slog militären ner hårt mot rohingyer i delstaten Rakhine, vilket tvingade över 700000 människor på flykt över gränsen till Bangladesh. Minst 10000 människor dödades, enligt FN-utredare som dock tror att den egentliga siffran är mycket högre.

FN-utredningen, som presenterades i september, uppmanade det internationella samfundet att utreda landets toppmilitärer för folkmord, bland andra Myanmars överbefälhavare Min Aung Hlaing.

I oktober slog FN:s särskilde utredare Marzuki Darusman fast att Myanmars rohingyer fortfarande utsätts för massmord, folkfördrivning och en omfattande tvångsförflyttning till läger.

Fakta: Minoritetsbefolkningen rohingya

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men klassas i dag inte som medborgare. Rohingya beskrivs som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.

Sedan Myanmar blev självständigt 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

För omkring ett år sedan slog regeringstrupper till mot delstaten Rakhine som ett svar på attacker utförda av gerillagruppen Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army).

Det senaste året har hundratusentals muslimer flytt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Myanmars militär lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.

ANNONS