Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Rysslands president Vladimir Putin, till vänster, och premiärminister Dmitrij Medvedev träffas i Kreml och ger besked om hur landets styre ska förändras. Bild: Alexei Nikolsky/Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP/TT

Ryska regeringen avgår inför Putins reformer

Rysslands regering avgår.
I sitt tal till nationen meddelade president Vladimir Putin att ryssarna ska få säga sitt om en ny maktbalans i toppen.
Han vill säkra sitt systems överlevnad – och verkar ha bråttom, enligt Rysslandsexperter.

Makt ska flyttas från presidenten till parlamentet, bland annat när det gäller val av premiärminister och statsråd, meddelade Putin i sitt årliga tal.

Kort därpå meddelade den sittande premiärministern Dmitrij Medvedev att han överlagt med presidenten och beslutat att hela regeringen ska avgå, för att Putin ska få utrymme att införa sina reformer.

– De kommer att innebära stora förändringar i ett stort antal delar av konstitutionen, men också för hela maktbalansen, säger Medvedev i ett tv-sänt framträdande, där Putin medverkar och tackar premiärministern för hans insats.

Dmitrij Medvedev kommer att bli biträdande ledare för säkerhetsrådet, ett av två mäktiga och rådgivande råd inom presidentkansliet. Och Putin har redan en ersättare i åtanke: Michail Misjustin, chef för det federala skatteverket, har nominerats till statsduman som ny premiärminister.

"Tyder på en osäkerhet"

Det är radikala förändringar som sker, säger Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Och de sker mot en fond där Putin inte har rätt att kandidera på nytt i presidentvalet 2024. Enligt rådande lagstiftning får en president bara sitta två mandatperioder åt gången.

– Putins linje har hitintills varit att främja stabilitet i regeringen. Medvedev är hans mest lojala statsråd. Det är en rockad som väcker många frågor, säger han till TT.

En fråga som väcks hos Kragh är vilken roll säkerhetsrådet kommer att spela i framtiden och vilken roll Vladimir Putin skulle kunna få som ordförande för det. Det finns en rad olika scenarion, som Kragh ser det:

– Det återstår att se vad dessa scenarion är. Det faktum att Putin skridit till verket redan nu, 2020, i stället för att avvakta till nästa parlamentsval 2024 tyder på att han anser att tiden är knapp. Det är indikativt för att han känner en osäkerhet inför framtiden och vill göra nödvändiga förändringar redan nu.

En jämförelse som ligger nära till hands, om inte annat geografiskt, är Kazakstan. Där trädde den mångårige diktatorn Nursultan Nazarbajev tillbaka förra året, men han behåller i praktiken makten i egenskap av ordförande för ett särskilt råd dit stora delar av presidentmakten flyttats.

"Säkrar toppstyret"

Ryssarna kommer få rösta om de föreslagna reformerna, sade president Putin i sitt tal, utan att meddela något datum för en sådan folkomröstning. Ett starkt Ryssland kan bara byggas med "respekt för den allmänna opinionen", sade han.

– Meningen med de här förslagen är att säkra det politiska systemet, som är toppstyrt med starka särintressen som presidenten balanserar emellan, säger Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Makt fördelas mellan flera olika organ, men det ska inte tolkas som någon form av demokratisering, enligt Persson.

– Det är ett sätt för systemet att bli mindre sårbart. Som det ser ut i dag har det byggts upp under lång tid och är beroende av en Putin i toppen som balanserar dessa intressen. Om de här förslagen går igenom kommer det innebära en större inre stabilitet.

TT: Putin själv då?

– Spekulera kan man, men det är ingen som vet, inte ens presidentadministrationen. Om man ska spekulera lite så kan man tänka sig att man gör en rockad igen där han blir premiärminister. En annan möjlighet är att det statliga rådet får en stärkt roll där han skulle kunna vara ordförande som ett slags grå eminens. Det finns en mängd möjligheter.

Regler för efterträdare

Reglerna för presidentposten och Putins eventuella efterträdare ser också ut att ändras. En kandidat ska bland annat ha bott i Ryssland i 25 års tid och endast ha ett medborgarskap. Man ska också bara få sitta i två mandatperioder totalt, jämfört med nuvarande regler där man får kandidera på nytt när det gått en mandatperiod.

– Det ska säkerställa att ingen efterträdare blir så dominant som Putin har varit, säger Gudrun Persson.

En annan stor förändring som den ryske presidenten gick fram med i sitt tal var att den ryska grundlagen i fortsättningen ska vara överordnad all internationell rätt.

Putin lade också stor vikt vid familjefrågor och utlovade ekonomiska bidrag för att uppmuntra ryssar att skaffa barn och öka födelsetalen.

– Vår historiska plikt är att säkra en stabil befolkningstillväxt, sade presidenten.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Rysslands president Vladimir Putin vid sitt tal till parlamentets båda kammare. Bild: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Gudrun Persson, forskningsledare på FOI. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT
Rysslandsforskaren Martin Kragh. Arkivbild. Bild: Simon Rehnström/SvD/TT

1952: Vladimir Putin föddes den 7 oktober i Leningrad (nuvarande S:t Petersburg).

1975: Tar examen från juristlinjen vid Leningrads statliga universitet. Rekryteras till den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB.

1985-1990: Jobbar för KGB i Östtyskland.

1990-1996: Jobbar under S:t Petersburgs borgmästare Anatolij Sobtjak.

1996: Börjar arbeta vid presidentadministrationen.

1998: Blir chef för säkerhetstjänsten FSB, som efterträdde KGB.

1999: President Boris Jeltsin vill se Putin som sin efterträdare. I augusti utses Putin till premiärminister.

31 december 1999: Jeltsin avgår oväntat och Putin tar över presidentens befogenheter i väntan på val.

26 mars 2000: Putin vinner sitt första presidentval.

2000-2008: Rysslands president.

Mars 2008: Grundlagen hindrar honom från att ställa upp i presidentvalet. Han blir i stället premiärminister medan den vice premiärministern Dmitrij Medvedev, en av hans nära förtrogna, blir president.

2012-: Rysslands president, enligt nuvarande mandatperiod fram till 2024, med Medvedev som premiärminister.

Källa: Nationalencyklopedin, Reuters

Makten i Ryssland ska enligt författningen från 1993 delas mellan presidenten med regeringen, parlamentet och rättsväsendet, men i praktiken ligger den allra mesta makten hos presidenten.

Presidenten utser premiärminister och tillsammans med premiärministern alla andra ministrar. Denne utser också de högsta domarna, riksåklagaren, riksbankschefen och är överbefälhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre säkerhet.

Parlamentet, eller den federala församlingen, består av underhuset statsduman och överhuset federationsrådet. Duman har 450 valda ledamöter medan federationsrådets 170 senatorer består av två från varje administrativ landsdel.

I statsduman har regeringspartiet Enade Ryssland drygt tre fjärdedelar av alla mandat. De flesta av partierna är Kremllojala och oppositionspartier har svårt att nå ut då staten kontrollerar de flesta stora massmedierna. Oppositionell verksamhet försvåras också av lagar som tillkommit och av polisiära tillslag, inte minst mot demonstrationer.

Inom presidentkansliet finns två råd, statsrådet och säkerhetsrådet, som ska bistå presidenten i de allra viktigaste frågorna.

Under det senaste årtiondet har mandatperioderna förlängts både för presidenten och dumans ledamöter. Nästa parlamentsval hålls 2021 och nästa presidentval 2024.

Ryssland kommer på plats 138 av 180 länder i organisationen Transparency Internationals index över världens mest korrupta länder (där de minst korrupta länderna ligger högst).

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin