President Joe Biden vann en seger när senaten på söndagen antog hans föreslagna reformpaket.
President Joe Biden vann en seger när senaten på söndagen antog hans föreslagna reformpaket. Bild: Manuel Balce Ceneta/AP/TT

Senaten har antagit Bidens reformpaket

Efter 18 månaders förhandlingar och en maratondebatt har senaten i USA:s kongress antagit Joe Bidens reformpaket kring vård, energi och klimat.

ANNONS

Paketet är betydligt mindre ambitiöst än det som presidenten föreslog när han tillträdde som president, men omfattar ändå 740 miljarder dollar under tio år i satsningar på främst klimatåtgärder och sänkta medicinpriser.

Joe Biden hyllade beslutet i ett skriftligt uttalande: "Det krävde många kompromisser, som det nästan alltid gör när viktiga saker ska åstadkommas. Representanthuset bör anta det här så snart som möjligt och jag ser fram emot att skriva under lagen".

Harris röst avgjorde

Att senaten antagit lagpaketet ses som en stor framgång för Biden och kan ge Demokraterna medvind inför mellanårsvalen i november. Det antogs med minsta möjliga majoritet, röstsiffrorna 51–50 i kammaren där vicepresident Kamala Harris har utslagsröst.

ANNONS

Reformpaketet går nu vidare till representanthuset där det väntas bli antaget.

Det såg länge ut att bli omöjligt att få igenom, efter motstånd från Joe Manchin, demokratisk senator från West Virginia, en delstat som är beroende av inkomster från kolgruvorna. Men i juli lyckades Demokraternas ledare i senaten Chuck Schumer sy ihop en överenskommelse som fick med Manchin på tåget.

Stora klimatsatsningar

Paketet innehåller 370 miljarder dollar i satsningar på åtgärder avsedda att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent fram till år 2030. Dit hör till exempel skattelättnader vid köp av elbil och subventionerade solpaneler. Miljarder i skattelättnader går också till några av USA:s värsta utsläppare av växthusgaser för att hjälpa dem med omställningen.

Andra delar i paketet rör subventioner till hälso- och sjukvårdsförsäkringar och sänkta kostnader för läkemedel, som kan vara tio gångare dyrare i USA än i en del andra industriländer.

Reformerna ska bland annat finansieras med en företagsskatt på minst 15 procent. Republikanerna hävdar att den kommer att hota jobben och driva på inflationen.

ANNONS