Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Presidentkandidaten Jair Bolsonaro.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Skojar om mord – kan bli Brasiliens president

Trots kvinnohat och kontroverser är presidentkandidaten Jair Bolsonaro segertippad i ett Brasilien som tröttnat på konventionella politiker. Hans attacker mot demokratiska institutioner och hyllningar av militärdiktaturen får kritiker att varna för att demokratin står på spel.

"Det luktar fascism." Så lyder Brasiliens tidigare president Fernando Henrique Cardosos omdöme om Jair Bolsonaro, som på söndag kan väljas till landets nästa statschef, skriver Frankfurter Allgemeine.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Bolsonaro, en 63-årig högerman och kongressledamot med bakgrund i det militära, har en stadig ledning i opinionsmätningarna inför den andra valomgången, som avgör vem som blir ny president. Mot honom står det korruptionsanfrätta Arbetarpartiets (PT) kandidat Fernando Haddad, som fick kavla upp ärmarna och träda fram då det stod klart att den tidigare presidenten Lula da Silvas kandidatur stoppades av en fängelsedom.

Skämt om mord

Under valrörelsen har Bolsonaro gjort en rad uttalanden som får såväl politiska motståndare som oberoende bedömare att tvivla på hans demokratiska kompass. 63-åringen, som i huvudsak kampanjat från sjuksängen efter ett knivdåd i september, har bland annat skämtat om att skjuta ihjäl anhängare till PT och sagt till sin politiska rival Maria do Rosário att hon inte "förtjänar" att våldtas eftersom hon "är väldigt ful".

En seger för Bolsonaro skulle innebära en stor prövning för demokratin, enligt Andrés Rivarola Puntigliano, docent och Latinamerikaexpert vid Stockholms universitet.

- Han har gjort nedsättande uttalanden mot demokratiska institutioner, ifrågasatt grunderna för den demokratiska samvaron och mer eller mindre uppmanat till våld. Dessutom har han en form av retorik som hyllar diktaturperioden och brott mot mänskliga rättigheter, säger han.

Missnöje med korruption

Den hårdföre politikerns framgångar kan till stor del förklaras med ett brett missnöje med den politiska klassen. Trots att han själv är en del av ledarskiktet lyckas Bolsonaro slå mynt av den folkliga vreden mot elitens korruption. Dessutom har han krävt hårdare tag mot våldsbrottsligheten – ett populärt budskap i ett land med över 60 000 mord om året.

Trots det demokratiska underskott som finns i dag skulle ett Bolsonarostyrt Brasilien bli något helt annat, tror Rivarola Puntigliano.

- Om man jämför de demokratiska regeringar och deras företrädare som Brasilien har haft efter diktaturen så är det väldigt långt från dem till det som Bolsonaro åberopar. Och det gäller oavsett om det har varit höger- eller vänsterpolitiker. Man har inte öppet hyllat torterare eller mord under diktaturen som Bolsonaro gjort.

Test för demokratin

Mikael Wigell, docent och Brasilienexpert vid Utrikespolitiska institutet i Finland, är inne på samma spår: Demokratin kommer att testas om Bolsonaro vinner valet.

- Han har uttryckt beundran för den forna militärdiktaturen i landet och också kommit med uttalanden som tyder på att han har auktoritära drag, säger han.

Samtidigt poängterar Wigell att Brasiliens institutioner är stabila, med ett relativt starkt parlament och oberoende domstolsväsende, som inte minst visat sin självständighet under de senaste årens korruptionshärvor. Den omedelbara risken är inte att landet blir en militärdiktatur igen, utan att institutionerna långsamt skulle kunna nötas ned, tror han.

- Bolsonaro kommer att stöta på mycket stort motstånd, vilket kan göra det svårt för honom att få igenom sina reformer. Då kan vi komma till ett läge där han försöker köra över de andra institutionerna, vilket på sikt kan försvaga den brasilianska demokratin.