Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En segerrusig Olaf Scholz tar en öl på väg ut från Socialdemokraternas valvaka i Willy-Brandt-Haus i Berlin.
En segerrusig Olaf Scholz tar en öl på väg ut från Socialdemokraternas valvaka i Willy-Brandt-Haus i Berlin. Bild: Wolfgang Kumm/AP/TT

SPD mot seger i tyska valet – men kampen jämn

Efter en verklig rysare till valkväll ser Socialdemokraterna ut att gå segrande ur det tyska valet, det första sedan 2005 då Angela Merkel inte ställer upp, och i partihögkvarteret Willy-Brandt-Haus jublar partifunktionärerna.
Kristdemokraten Armin Laschet är bister – men kastar inte in handduken. Nu väntar stenhårda koalitionsförhandlingar.

Kraftiga applåder bröt ut i det socialdemokratiska partihögkvarteret när klockan slog sex och en vallokalsundersökning presenterades: 26 procent för SPD – två procentenheter före kristdemokratiska CDU/CSU.

Vid elvatiden på söndagskvällen ligger Socialdemokraterna på samma resultat i mediebolagens prognoser baserade på valresultat, medan Kristdemokraterna hamnar på 24,5 procent.

"Vill se ett maktskifte"

En tydlig signal, enligt SPD:s kanslerkandidat Olaf Scholz, som också är Tysklands finansminister.

– Många medborgare har lagt sin röst på SPD eftersom de vill se ett maktskifte, och eftersom de vill att nästa kansler heter Olaf Scholz, utropar han i Willy-Brandt-Haus i Berlinstadsdelen Kreuzberg, till dånande bifall.

– Väljarna har röstat för ett samhälle präglat av respekt.

Många partifunktionärer i Willy-Brandt-Haus är nöjda med de första siffrorna, även om det i högsta grad är oklart hur Scholz ska sy ihop en regeringskoalition.

– Det är helt vansinnigt, ingen hade trott det för två månader sedan, säger Manon Luther, som är vice ordförande för ungdomsförbundet Jusos.

Vill inte spekulera

Hon vill dock inte spekulera i vilka partier som SPD skulle kunna bygga sin regering med.

– Det får visa sig. I dag firar vi, säger hon.

Lucas Havrylak, som arbetar för en förbundsdagsledamot, håller med, och kallar de tidiga siffrorna "megabra".

– Det är obeskrivligt skönt att vi ligger före, och lön för mödan efter allt hårt arbete, säger han.

Laschet bister: "Inte nöjda"

CDU-ledaren Armin Laschet är bister, men säger att han trots det historiskt dåliga valresultatet ska göra allt han kan för att bilda en kristdemokratiskt ledd regering.

– Det här resultatet kan vi inte vara nöjda med. Men utgången är fortfarande väldigt oklar, säger han.

De gröna ligger på mellan 14 och 15 procent av rösterna och blir av allt att döma tredje största parti. Man hade hoppats på större stöd.

– Men vi har ett uppdrag för framtiden, säger kanslerkandidaten Annalena Baerbock, som så sent som i våras tillskrevs relativt goda chanser att bli förbundskansler.

Fiasko för vänstern

Vänsterpartiet Die Linke gör ett katastrofval, och ser ut att nära nog halvera sitt stöd jämfört med 2017. För närvarande ligger partiet på 5 procent, vilket också är gränsen för att komma in i förbundsdagen.

Högerpopulistiska Alternativ för Tyskland (AFD) ligger på omkring 10,5 procent enligt prognoserna, något sämre än förra valet, medan liberala och näringslivsvänliga FDP kommer något högre, på runt 11,5 procent.

FDP-ledaren Christian Lindner vill inte ge något entydigt svar på huruvida han kan tänka sig att ingå i en SPD-ledd koalition, något han tidigare sagt att han inte är sugen på. Han pekar i stället på att FDP regerar i många olika konstellationer i delstaterna, med gott resultat.

Kantats av motgångar

För Merkels kristdemokrater (CDU/CSU) har valrörelsen kantats av motgångar. Många ser den impopuläre kanslerkandidaten Laschet som en stor del av förklaringen till de dåliga opinionssiffrorna.

Andra pekar på det faktum att CDU och dess bayerska systerparti CSU lett de fyra senaste regeringarna – alla under Merkel – och att det nu är dags för något nytt.

Nu väntar utdragna och sannolikt konflikttyngda samtal om vilken regering som ska styra Tyskland när Merkel efter 16 år lämnar över stafettpinnen. Scholz har i valrörelsen inte velat utesluta ett samarbete med Die Linke, vilket många har tolkat som ett sätt att pressa FDP och Christian Lindner att inordna sig i en SPD-ledd koalition.

Lindners alternativ

Det förhandlingskortet verkar nu gå om intet, då SPD, De gröna och Die Linke inte ser ut att få majoritet i förbundsdagen. Lindner har då två alternativ: Att acceptera Scholz bud, eller satsa allt på en Laschetledd så kallad Jamaicakoalition med CDU/CSU, FDP och De gröna. Det förutsätter att De gröna är med på tåget – partiets toppkandidat i valet har uttryckligen sagt att hon helst vill samarbeta med SPD.

Så när kan nästa regering vara på plats?

– Vi måste göra allt vi kan för att säkerställa att vi är klara till jul, säger Scholz till ARD.

– Ja, definitivt före jul, fyller Laschet i.

Lyckas inte detta går Merkel om Helmut Kohl som längst sittande förbundskansler någonsin.

Partiernas färger och tänkbara koalitioner i förbundsdagen.
Partiernas färger och tänkbara koalitioner i förbundsdagen. Bild: Anders Humlebo
Manon Luther, vice ordförande för ungdomsförbundet Jusos.
Manon Luther, vice ordförande för ungdomsförbundet Jusos. Bild: Pontus Ahlkvist/TT
Armin Laschet, CDU:s kanslerkandidat, är inte nöjd.
Armin Laschet, CDU:s kanslerkandidat, är inte nöjd. Bild: Markus Schreiber/AP/TT
Lucas Havrylak, som jobbar för en ledamot i förbundsdagen.
Lucas Havrylak, som jobbar för en ledamot i förbundsdagen. Bild: Pontus Ahlkvist/TT

Fakta: Valprocessen i Tyskland

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare var röstberättigade i årets val till det tyska parlamentet (förbundsdagen). Varje väljare hade två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även de andra partierna fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspegla resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.